Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig förr så mycket tänkt på detta stora ämne, som just nu!
Huru många dagar af din lefnad, huru många tillfällen att
wara nyttig hafwa icke gått förlorade! Huru ofta har du icke
warit tyst, när du kunnat tala? Huru mycket kunde du hafwa
gjort, som du lemnat ogjordt? Huru många menniskor hade
du kunnat gagna, som du har försummat! Och kanske många
ibland dessa aldrig mer kunna åtkommas. De woro dig en gång
nära, de kanske sågo upp till dig, woro uppmärksamma på dig,
du hade mycken makt öfwer dem; men de lefde och dogo utan
warning, och - utan hopp. Det hände en gång, att en yngling
på sin dödsäng efterskickade sin fader, när denne kom, fästade
sonen på honom en uttrycksfull blick och sade: "Jag håller på
att dö - jag är förlorad - och jag är förlorad genom er"! -
Det war ångest, bitter ångest, men för sent. Wäl torde icke ett
förtwiflande barn sålunda hafwa sönderslitit din själ; men kanske
ditt samwete dock anklagande påminner dig något barn, någon
wän, någon granne, hwilkens ewiga wäl du hade kunnat och bort
befrämja, men försummat det.
Om en sådan eftersinning af det förflutna straffar dig, så
har den ock sagt dig, att du hädanefter måste göra något annat
än hittills. Du hwarken kan eller behöfwer inför Gud försona
dina försummelser; nej, dertill tjenar endast Kristi blod och Kristi
fullkomliga gerningar i ditt ställe, och däri bör du genast fatta
tröst och frid för allt, det du gjort eller försummat; men när
Kristus förlåter och tröstar oss, så tillägger han äfwen: "Men
synda icke härefter, att dig icke wederfares något wärre". Begynn
genast att bättra dig, att nu sätta i werket, hwad du härtills
försummat. Din återstående tid torde wara kort; den förflutna
kan aldrig återfås. De döda återkomma icke; men här äro många
lefwande. Ditt barn, din wän, din broder, din granne, skola
äfwen de förgås, och du skall aldrig göra ett kärleksfullt försök
att warna, förmana, upplysa dem? "Warde hellre din högra hand
förgäten, och din tunga låde wid din gom" (Ps. 137).
4. Slutligen glöm icke wår Herres Jesu Kristi nåd. Du
känner den, du lefwer af den, men besinna den ock. Hans enda
stora ärende war detta: att uppsöka och frälsa det, som
förtappadt war. Detta uppfyllde hela hans hjerta, alla hans tankar.
Detta war det werk, som han måste fullborda, ehwad det än
månde kosta honom, ehwad han än måste wåga. Derföre kom
han ned ifrån himmelen, och han, som war sann Gud, blef
menniska, för att frälsa menniskorna. Derför genomlefde han ett lif
i fattigdom, försmädelse och bedröfwelse och dog en ångestfull död
på korsets träd. "Tänken på honom, som af syndare sådan
gensägelse led emot sig sjelf, att I icke tröttens uti edert sinne."
Tänk på hans kärleks nitälskan, hans tårar, hans strider och hans
segrar! Will du icke hafwa delaktighet med honom? Will du icke
dela hans lidande och följa honom i hans död? Låt derföre
samma sinne wara i dig, som war i honom. Låt det, som war
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
