Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slunga patronen sanningen i ansiktet, sådan han
nyss själf läst den, men ingen ville häller rentvå
honom, icke ens då de detta bjödos i kommandoton.
Bonden blef misslynt, ty han vädrade tredska
i mumlet, och han armbågade sig rakt fram till
Albin, skakade tidningen framför hans näsa och
rungade till:
— Detta har ni skrifvit och det skall ni svara
för! . . .
— Jag?! Äsch, så ni pjollrar. Jag känner ju
hvarken er eller Jämmerdal mera än detta lilla för
i dag. I öfrigt har man nog gjort er orätt och jag
gillar inte sådant skrifveri . . . Kom nu, kamrater,
så gå vi och hålla möte! ...
Patronen blef rödgrön — ett annat resultat hade
han ändtligen väntat sig af det stora nummer han
gjort. Så tog han ett par arbetare afsides och pra-
tade länge med dem, under det de andra drogo neråt
gårdsvägen. Men de gingo nästan hvar på sitt håll,
ty misstänksamhetens ande hade väckts och de
undrade hvad patron ville de andra två eller om
han höll på med att binda ris åt dem, om de ginge
bort med Härjaren . . . Endast en följde med den
fruktade gästen och han gick vid Albins sida och
hörde på, medan mössan satt på svaj och trotset
lyste ur blicken.
— Inte ska’ ni gå så här som ensamma får
och slita och halfsvälta, inte. Nej, Landtarbetare-
förbundet är värnet och dit bör ni sluta er alla-
samman . . .
— Visst fan, så ska’ det vara . . . Se, jag
ska’ säga han att jag stannar inte i den här lortiga
— 37 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
