Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju alltid fara dit och bli utsparkad ett tag. I mor-
gon hälsar jag på länsman . . .
Då de gingo genom sofrummet låg den äldste
pojken och sof och sjöng .. . «och segern är vår« . ..
Vid slutstrofen vaknade han och blickade förvirrad
upp. Mjölnare Alfredsson gick bort och klappade
pojken på hufvut, ty han tyckte om honom och var
stolt öfver hans omedvetna sång.
— Bra, pojke, drag i med den där till sista
andetaget! . . .
Hr befallningsmannen satt i sitt arbetsrum och
rökte långpipa. Han såg stinn och välmående ut;
icke ens en svensk länsmanslön hade förmått göra
honom mager, ty han sysslade med hvarjehanda,
gjorde i auktioner, tog mutor af tjufvar, skälmar
och slagskämpar, med mera sådant, som en länsman
måste tillgripa för att kunna hålla ståten högt . . .
Tjufvarne betalte bäst och därför hade dessa härjat
under månader i spanmålsmagasin och kreaturs-
stallar, utan att något gjorts för att få dem ertap-
pade. Kanske tänkte också befallningsmannen som
så: om man stjäl på ena eller andra sättet, det kan
kvitta, ty tjufvar äro de alla och hvarför inte då
också jag?! . . .
En cyklist syntes nedåt vägen.
— Den där liknar en bonddräng och han kom-
mer hit. Bestämt har dom nappat höns eller får
från Rimboama nu igen . . . Skönt, så blir det ju
alltid en slant att förtjena.
Och han log så att de af nikotinet frätta tän-
derna tittade fram . . .
— 56 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
