Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gången. Man drog sig ut på gårdsplanen, som var
fyld af människor ända bort till den lilla byavägen.
— Nå, är vi klara nu? sporde redaktören och
klef upp i vagnkorgen, därifrån han tänkte tala till
församlingen . . . Kågeholmarne ha kommit, ser
jag, och Asmingarne och dom andra. Pål, gå bort
och se hvad det kan vara för misstänkta figurer,
som traska där borta på vägen. Vi ha ondt af lyss-
nare i kväll!
Pål Andersson gick bort, men kom snart igen,
hack i häl följd af ett par kvinnor.
— Töserna här äro från Elvirelund och med i
föreningen där. De ha gått lång väg för att höra
på föredraget och hoppas inte bli bortkörda, hvi-
skade Pål Andersson åt redaktören.
— Tvärtom, dom är naturligtvis välkomna . . .
Elvirelund? . . . Redaktören sträckte sig fram för
att nogare kunna se i mörkret ... Jo, det var be-
stämdt Ada, efter Wallbergs beskrifning, hon, den
tysta, energiska unga flickan, som helt höll på att
gå upp i socialismens idéer . . . Det gladde honom,
ty karaktärsstora män och kvinnor behöfdes det
just nu . . . Han stod och tänkte och glömde all-
deles bort predikan . . . Tystnaden rundt omkring
väckte honom . . .
Den här var något olika de andra Härjarne i sitt
sätt att skildra. Väl rullade han upp enahanda bil-
der som de, men det låg sådan munter klang i hvad
han sade och vid hans bitande sarkasm växte trä-
larne högre, blefvo stora och starka samt kastade
bort de af patronen lånta kryckorna. De började
själfva stappla fram, visserligen trefvande till en bör-
— 67 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
