Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lek med vindfället, troende sig höra stegen från
kvinnan, torpartösen . . . den älskade! . . .
— Eedan här, Elvir? . . . Natten är mörk och
jag tog visst miste om vägen . . .
— Att du ändå kom, Ada, denna sista förban-
nade natt? ... Du vet ju att . . .
—1 Ja, jag vet och icke minst därför kom jag,
änskönt vi väl inte ha stort mera att säga hvar-
andra . . .
— Ada?! . . .
— Elvir . . . Inte stå vi här i kväll, då mos-
san är våt och natten kall, för att fortsätta i lögnen.
Du far; nåväl, det visste jag ju långt före detta, ty
din far vill ha dig «fram«. Du far långt bort, till
ett annat land, där kvinnorna äro fagra och roman-
tiken bor i den stora stadens bordeller. Där borta
skall du mogna och därför är du redan nu med ena
foten på din framtida stråt! ...
— Ännu den samma . . . Du, Ada, min mä-
starinna! . . . Torpartösen öfver herremanssonen!
En kvinna, liten som du, domarinna mot en man
— jag ville hällre drömma det här och skratta sof-
vande åt drömmens löjlighet . . . Ditt spel måste
vara slut nu, Ada, ty din bild vill jag ha med till
söderlandet, bilden af kvinnan, som gaf mig så oänd-
ligt mycket, och som vill vänta tills den i landsflykt
dömde kommer tillbaka för att ändtligen kunna gifva
något igen . . .
— Du vill, Elvir! ... Vi äro dock intet skyl-
diga hvarandra!
— Jo, jag dig! . . .
— Nej, och icke häller jag dig.
— 160 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
