- Project Runeberg -  Pilgrims tillfälliga betraktelser /
40

(1912) [MARC] Author: Karl Palmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Väckelse och sinnesändring (10—19) - 11. De släta stenarne eller Har Gud fått fatt uti dig ännu?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

Samvetet förblir oåtkomligt för Gud. Talar man
med honom om synden och om Guds dom över
henne, så medgiver han — stundom nästan leende
och stundom med bekymrat utseende —, att det är
illa. Dock halar han för sin del undan, ofta med
dessa eller liknande talesätt: "Ja, det är förbi med
oss alla." "Vi äro alla förtappade." "Men vi måste
taga nåd för allt." Att sjunga en allvarligt
varnande sång eller en ljuvligt inbjudande är för honom
detsamma. Vilket stycke man läser på
sammankomsten eller vilket andligt samtal man för, är
detsamma för honom. Allt är så bra, så vackert och
så riktigt. För allt halar han dock själv undan.
Han har ingen sida, där han kan gripas fast. Mörka
stunder äro i regeln okända för honom Så ärlig
är han icke, att han kan få en mörk stund. Andra
dömer han i detta fall efter sig själv. Därför kan
han lätt trösta, varhelst han träffar någon som är i
bekymmer, ehuru även de bästa ord ur hans mun
flyta kraftlösa bort såsom olja på en slipad stenhäll.
Denna vana att ständigt tala om Guds nåd, när han
skall säga något andligt, är liksom hans andra natur.
Därmed har han själv insövt sig och därmed insöver
han ännu sitt samvete.

Dessa "släta stenar" påträffar man ofta bland
präster och predikanter samt andra lärare. Till
andra kunna de tala, men icke till sig själva,
åtminstone icke i stilla allvarsstunder inför Gud. Den
Guds nåd, varom de tala så flitigt, använda de ofta
till att skyla vissa hemliga synder hos sig, särskilt
girighetssynden, vilken är liksom hemma hos andligt
folk. Denna synd riglar till hjärtats dörr för Gud,
även där hon förut stått vidöppen. I sällskap med
henne trivas ock andra synder väl, såsom aposteln
varnande säger: Girighet är en rot till allt ont. Där
den synden kommit väl in, och läpparne därtill vant
sig att mycket tala om Guds nåd, där är i regeln
ingen hjälp att vidare hoppas. Enda hjälpmedlet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:05:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/piltibet/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free