Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Livet i Gud, dess väsende och utveckling (27—37) - 27. Det nya trädet i det gamla eller »Kristus i eder härlighetens hopp»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
lor, t. ex. mot ringa, misskända troende bröder.
Förr tänkte hon så mycket och uppgjorde planer,
hvilka hade det gemensamt, att de syftade
uteslutande på henne själf, hennes egen ära, vinning och
bekvämlighet. Nu tänker Kristus uti henne, och
dessa tankar gå ut på nya, förr okända ting, såsom
Kristi rikes befrämjande, det eviga lifvet o. d. Den
enes död är sålunda den andres lif och tillväxt.
Såsom Johannes döparen sade: Kristus måste
tillväxa, men jag måste aftaga.
Denna nya skapelse har nya kännetecken, likt
det nya trädet i vår bild.
En sådan människa har samma sinne som
Kristus hade.
Först i förhållande till synden. Kristus hatade
synden, hön hatar ock synden. Och hon behöver
icke övertala sig, att synden är ond och måste hatas,
hon hatar henne i följd av hennes egen natur.
Synden är något slipprigt och motbjudande för det nya
sinnet, något som man lika litet kan tycka om, som
att med sin nakna band fatta om en groda eller orm,
vilka djur hava kallt blod, då vårt blod åter är
varmt. Denna motvilja och detta hat sträcker sig
till all synd, även den obetydligaste. Synden kännes
vederstygglig icke genom sin storlek utan genom
sin natur, lika som grodans unge är lika stygg att
vidröra som det fullvuxna djuret.
För det andra i förhållande till världen. Kristus
genomskådade allt. "Han visste vad som var i
människan." Därför förekom honom allt på jorden
såsom idel tomhet, jämfört med fadrens välbehag och
tingen i himmelen. Rikedom, ära, äreplatser, nöjen
och njutningar liknade i hans ögon tomma skal, icke
värda ens en tanke eller en önskan. Världen med
allt, som var i henne, tågade blott likt en procession
förbi hans ögon. Därför f^ste han sig aldrig
djupare vid något, utan njöt blott för tillfället av det
goda fadren räckte honom genom mlimuskor? såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
