Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Livet i Gud, dess väsende och utveckling (27—37) - 28. Duvan och gamen eller Var och en efter sin art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
34
Duvan och gamen
eller
Var och en efter sin art.
En duva och en asgam flögo över ett skönt
och fruktbart landskap. Bägge satte sig på berget
där borta.
wVad såg du under flykten"? frågade gamen
duvan.
"U-u«, kuttrade duvan, "jag såg sköna
kornåkrar, ärtfält och trädgårdar jämte bäckar och
dammar att tvätta och plaska sig uti."
aDu är från dina sinnen", fräste gamen. "Idel
onyttiga ting. Men jag såg döda djur av alla slag.
Och o, huru de stunko! De voro nästan
förruttnade. Det blir många, många veckors gästabud
för mig."
"Hu-hutt! ryste duvan och flög bort till sitt
näste. Men gamen sänkte sig ned till de stinkande
åtlarne.
* *
Du hör människor berätta en händelse eller giva
omdömen om en sak. Ehuru det är samma
händelse och samma *sak de tala om, huru olika bliva
dock deras berättelser och omdömen!
Den ene är ond invärtes, gamartad, och ser
därför endast det onda, som finns i en sak eller
händelse. Skall han tala om den saken eller händelsen,
så återgiver han vad han sett och det just sådant
han sett det. Han återgiver sålunda endast det onda.
Och han kan icke annat. Ty han är själv ond och
har onda och fördärvade ögon att se med. När han
nu återgiver vad han sett, så är väl hans återgivande
falskt i sig eller åtminstone ofullständig sanning, men
för honom ter det sig såsom full sanning. Ty just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
