- Project Runeberg -  Pilgrims tillfälliga betraktelser /
145

(1912) [MARC] Author: Karl Palmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Vaksamhet och strid (38—50) - 46. Fisken i mörkret eller Mera ljus och mera strid!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

145

i vår bild, få stanna så länge i mörkret över dig
och dina fel, att du snart icke mera kan se.

Det är förfärligt, när en människa börjar älska
mörkret. Då kan hon sällan hjälpas. Du bävar för
helvetet, men du älskar mörkret, som för dig dit!
Mörkret ger dig visserligen nu mera ro men bereder
dig evig oro. Men du har nog någon öm punkt i
samvetet och därför skyr du ljuset. Du hatar kanske
din granne och tål då icke det ordet som bjuder
dig älska nästan såsom dig själv. Eller du är girig
och tål därför icke Kristi och apostlarnes djupt
allvarliga varningar för girighet. Eller du umgås med
något slags okyskhet, kanske blott i tankarne, och
kan därför icke tycka om bibelns maningar till helig
renhet. För varje gång du så drager dig undan en
stråle av ljuset, mister ditt andliga öga något av sin
förmåga att se ljuset. Domen blir, att du icke blott
bliver i mörkret, utan börjar älska det. O det är
förfärande. Ty huru skall du sedan räddas?

Lika farligt som det är att undfly ljuset, lika
farligt är det att undfly andlig strid. Undviker du
att arbeta och kämpa, så hamnar det sig däri, att
du mister förmågan att arbeta och kämpa. Med
din nya människa, om du har en sådan, går det
snart som med fiskens hud i det alltid lugna vattnet.
Hon mister sina vapen och sin skyddande
betäckning, och du känner dig ängslig och bävande vid
minsta tillbud till strid. På det sättet erhåller du
inga övade sinnen. Du blir en kristen, som alltid
beror av andra, t. ex. av din lärare eller av vissa
böcker. Du måste alltid vara skyddad av andra,
emedan du icke äger något skydd hos dig själv.
Du blir lik en krigare, som alltid måste åka på
trossvagnen i stället för att gå med i truppen. Detta
blir icke blott en onaturlig utan även farlig ställning,
enär en kristens liv icke är eller blir blott frid utan
tvärtom oftast strid. Att icke våga eller kunna
strida blir därför detsamma som att giva sig för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:18:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/piltibet/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free