Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Kristi församling (85—93) - 86. Myntfoten eller Den rätte värdemätaren i Kristi församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
utan tanke hovsamt, allt eftersom Gud har tilldelat
åt var och en trons mått. I närmaste anslutning
därtill säges hos Jakob: Har icke Gud utvalt de
fattiga i denna världen till att vara rika i tro och
arvingar till det rike, vilket han har lovat dem som
älska honom? Men I haven föraktat den fattige
o. s. v.’
Vad säges nu här? Jo av Paulus, att den allena
giltige värdemätaren i Kristi församling är vars och
ens mått av tro; och av Jakob, att trons rikedomar
äro att finna hos de fattiga, emedan just de utvalts
till att vara rika i tro.
Alltså, om i Guds församling finns en lysande
kristen, t. ex. en utmärkt talare, men med ett av
Gud tilldelat ringa trosmått, och om jämte honom
finns en i övrigt obetydlig troende, men med ett av
Gud tilldelas stort trosmått, så är den förre att akta
för något mycket obetydligt i jämförelse med den
senare. Eller om där finns en uppoffrande millionär
och jämte honom en fattig, som sällan får giva
något, men millionären har ett mindre trosmått än
den fattige, så bör millionären aktas för något
mycket ringa i jämförelse med den fattige. Eller
om i de troendes hop finns en högt uppsatt ädling
och jämte honom en fattig dagakarl, men dagakarlen
har fått ett större trosmått sig tilldelat av Gud än
ädlingen, så är dagakarlen värd mycket större ära
än denne. Sådant bör, säger aposteln,
värderingssättet vara, så väl då det gäller den enskilde
troendes uppskattning av sig själv som av andra. Ingen,
det må nu vara en konung eller lysande fältherre
eller berömd lärd eller väldig talare eller
mång-millionär, ingen, nej bokstavligt ingen får i det
andliga anse sig vara något mer än det han är genom
det honom tilldelade trons mått. Har han icke
begåvats med något särskilt trons mått, varmed då
alltid följer någon särskild gåva till församlingens
gagn, så må han anse sig för mycket ringa i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
