Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under vapenstilleståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kanske var detta för mycket begärt under förbundets
första år medan det var förlamat av Förenta staternas
ovissa hållning. Men det måste förvåna när en iakttagare
på nära håll under fredskonferensen i Paris hade sagt
att det var ett förundransvärt faktum att det hungrande
Europa var det enda ämne på vilket det hade varit
omöjligt att fästa de fyra mäktigas uppmärksamhet
under deras långa överläggningar.
Medan förbundet i sin begynnelse modfällde sina
vänner, så ingav det mera hopp genom den så kallade
Församlingens första möte i Genève i november 1920.
Församlingen visade att när allt kom omkring så var
det möjligt för representanter för världens nationer att
komma samman för att öppet och fritt och mestadels
vänligt och osjälviskt diskutera världens verkliga och
angelägnaste behov. De små nationerna, representerade
av sådana män som Branting och Nansen, som voro
fyllda av renaste intresse för mänskligheten i världen,
gjorde helt visst Nationernas förbund mer effektivt och
mer demokratiskt än det annars skulle ha blivit.
Detta första möte tycktes börja en ny era. Under det
följande året företog Nationernas förbund åtskilliga rent
humanitära mått och steg.
Vid Nationernas förbunds andra församlingsmöte
trängde sig den ryska hungerfrågan fram. Att millioner
människor voro stadda i hungersnöd var ett faktum
som kunde vända människors sinne från krig till det
stora och enkla och mänskliga.
Miss Addams beskriver vackert hur d:r Fridtjof Nansen,
som hade blivit utnämnd till högkommissarie i Röda
korset och hade besökt de ryska hungerdistrikten, gjorde
en gripande vädjan till Församlingens delegerade att
de skulle förmå sina regeringar att ge så stora
national-lån att de kunde räcka till att hålla vid liv trettifem
millioner svältande, människor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
