Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter två fredsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i fredstraktaten, som i Ungern och Bayern, var varje
form av fredspropaganda oerhört farlig. Det var som
om själva krigsandan uppehölls med tvång.
Många av kongressens delegerade tvivlade på att
Nationernas förbund nånsin kunde säkerställa fred utan
att de grundligaste förändringar blevo vidtagna.
De få kommunisterna bland de delegerade voro de
mest missmodiga, emedan deras rörelse i Ryssland och
annorstädes blivit absolut militaristisk. Att de höllo på
sina pacifistiska principer hade kostat dem
medlemskapet i deras eget parti.
Den resolution som blev mest kommenterad i pressen
gällde en uppmaning att arbeta för att väcka de
välsituerade klasserna för ett omdanande av det
ekonomiska systemet i riktning mot social rättvisa genom
skatter och lagreformer. Den momentana panikkänsla
som uppstod av denna förnuftiga diskussion var ett
utslag av den gränslösa fruktan för bolschevismen som
man mötte överallt i Europa. Det var svårt att avgöra
om det var rädsla för själva den bolschevistiska idén eller
för de ryska bolschevikernas hot att med våld
genomföra sina teorier. Under alla omständigheter var det
svårt för en europeisk publik att tåla att något som
rörde privat egendom överhuvud kunde diskuteras.
Nogav, berörde man den frågan, så betraktades man
antingen som en provocerande agent eller som lejd för
ryska pengar.
Under hela kongressen var det ingenting som väckte
större beundran hos de delegerade än när fredsteorier
hade blivit omsatta i handling. En av de belgiska
delegerade Lucie Dujardin, till exempel, hade organiserat
återvända belgiska soldater i en förening som livnärde
tyska och österrikiska barn. Föreningen hade mottagit
2,000 tyska och österrikiska barn som gäster. Denna
belgiska kvinna var typisk för dem som hade tömt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
