- Project Runeberg -  Pionjärer / Björnstjerne Björnson ; Diktaren, Hövdingen, Politikern, Människan del I /
45

(1930) Author: Ann Margret Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


11. Den första stora unionsstriden.



"Loft dit Hoved du raske
Gut’-Björnstjerne Björnson.[1]

Samma dag, tidigt på hösten 1859, som stortinget
öppnades av den nyblivne kung Karl XV, publicerade
Björnson i Aftenbladet sin nya sång, Ja, vi elsker dette
landet, tillägnad kung Karl.

Bedan i Bergensposten hade Björnson uttryckt sin
sympati för kronprinsenregenten. Han hade kommit till
landet »ung og fager og stortænkt». I det ridderliga och
eldiga i hans natur fanns det mycket som tilltalade
Björnson, och båda ville samla Nordens tre folk, men skillnaden
mellan dem i detta var att Björnson ville att de tre rikena
skulle samarbeta under full nationell självständighet, utan
varje sammanblandning, medan kronprinsen visat tydliga
tendenser att vilja öka gemensamheten i unionen både på
militära och andra områden. Någon svensk-norsk helstat
som en del svenskar och norrmän åstundade ville Björnson
ingalunda veta av, lika litet som att Norge skulle
nedpressas till ett lydrike eller en svensk provins.

Inom kort växte en strid upp, som blev både häftig och
långvarig. Kungen hade grundlagsenlig rätt att ha en
norsk eller svensk ståthållare i Norge, men småningom
hade detta ämbete blivit förhatligt för norrmännen och
förslag framställts om dess upphävande. Kung Karl hade
privat givit några av sitt norska råds medlemmar löfte att
sanktionera den önskade ändringen. Han hade ämnat avge
detta löfte i trontalet vid stortingets öppnande, men på tre
av sina svenska statsråds tillrådan, begränsade han sig till
att meddela Stortingets ledande män sin avsikt. Det var
därför i full trygghet stortinget i december 1859 beslöt
ståthållarskapets upphävande.

[1] Øivinds Sang i En glad Gut, Digte og Sange.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:19:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pionjarer/bjornson1/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free