- Project Runeberg -  Pionjärer / Björnstjerne Björnson ; Diktaren, Hövdingen, Politikern, Människan del I /
50

(1930) Author: Ann Margret Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans tidningsartiklar hagla, bl. a. till försvar för mördaren
Arne Kulterstad, vilkens avrättningsdag redan var utsatt
när Björnsons inlägg åstadkom benådning till livstids
tukthus. Detta var en seger som skänkte honom stor glädje.
Men nu längtar han till utlandet, bort från alltsammans.
Han vill »fylde sit glade bryst og synge» och sökte ett
resestipendium. I förhoppning att få det, beger han sig till
Köpenhamn i maj 1860 för att sedan fortsätta över
Tyskland och Österrike till Italien, en utlandsfärd som tog
tre år.

*


12. I Italien.



"Stærkere længsler får barnesod hvile
mindre tør vågne og smilo."

Björnstjerne Björnson.[1]

Från Köpenhamn skriver han dagen efter sin ankomst
dit i ett otryckt brev till sin hustru, som med sin lille
son vistades hos sina svärföräldrar i Sogne, då respengarna
voro för knappa att räcka till mer än en. »Nu er det hele
Norge som lukket til bag mig, der gaar blot en bred lys
Strime ud fra Sogne og hidover, hele Resten ser jeg ikke.
Og saadan er det jeg en Stund vil have det forat kunne
samle mig og tale med mit inre Menneske. Farvel da Norden
for mange aar.»

Efter en tids väntan på utgången av hans ansökan om
resestipendium, där han hade Ibsen som medtävlare och
universitetets avstyrkande för dem båda, kom så regeringens
tillstyrkan till ett stipendium på 500 spd. (2 000 kronor) och
pä den förhoppningen ger han sig lugnt i väg.

Han blir genast tjusad av Italien med alla dess skatter
av skönhet och beskriver hur han kom körande i Milano
och fick syn på Milanodomen. Han reste sig upp i vagnen

[1] Fra Monte Pincio i Digte og Sange.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:19:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pionjarer/bjornson1/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free