- Project Runeberg -  Pionjärer / Björnstjerne Björnson ; Diktaren, Hövdingen, Politikern, Människan del II /
17

(1930) Author: Ann Margret Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLAGGSAKEN

17

däggan skulle vara »unionsflagga». Denna bestämdes sedan
av Karl Johan att vara svenska flaggan med ett diagonalt
vitt kors på röd botten i översta kvadraten.

Stortinget fastställde handelsflaggan enligt dess nuvarande
utseende och Karl Johan gav mindre villigt sin »tillåtelse»
härtill i en kunglig resolution.

Missnöjet med att se svenska flaggan vaja på fästningar
och krigsskepp växte med åren, en unionskommitté
behandlade frågan om Norges örlogsflagg, och 1844 ingicks
en kompromiss, som gav Norge sin egen flagga som
örlogsflagga, med villkor att unionsmärket med svenska och
norska färger skulle insättas även i handelsflaggan på
långfart. Detta var visserligen malört i glädjebägaren, men man
nöjde sig i alla fall åtskilliga år framåt tills Björnson tar
upp frågan i en artikel 1868, egentligen därför att han
tycker att »föreningshörnet» skämmer flaggans utseende
och tror att svenskarna tycka så med, och framkastar
tanken på ett annat föreningsmärke, t. ex. en vit eller röd
stjärna, ty »der gik en Lykkestjerne op over de to Folk
den dag de blev forenet». I främmande hamnar skulle
stjärnan förbindas med tanken på Nordstjärnan, som lyser
över vår vinter. »Enhver ved, at det hverken er Unionen
eller dens Tegn, man vil have bort, men Noget som
mis-klæder. Foreningsmærket er plumpt og tungt, den Ædelhed,
som ligger i hele Farvemodsætningen er borte, det
Skrigende og Urolige er bragt ind.»

Emellertid kom frågan i sitt stridsskede först senare
genom ett förslag av H. E. Berner1 framburet av Johan
Sverdrup i stortinget 1879 om att ånyo uppta 1821 års
flagglag. Nu växte en hel storm upp. Den stora mängden
hade hunnit vänja sig vid flaggan med unionsmärket. Det
skrevs till Sverige attliela lagförslaget blott var »en länk
i den republikanska galvaniserade kedja som några
äregiriga och maktlystna viljor och diktarandar flätat».

1 Senare borgmäätare i Kristiania.
2. — Verdandis småskrifter. 249.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:05:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/pionjarer/bjornson2/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free