- Project Runeberg -  Pionjärer / Björnstjerne Björnson ; Diktaren, Hövdingen, Politikern, Människan del II /
23

(1930) Author: Ann Margret Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRE STORMEN

23

Och han hade skrivit till greve Arvid Posse och hort
sig för hur lantmannapartiet skulle ställa sig till ett
förnyande av ståthållarplatsens upphävande av nästa storting.
»Nu maa en ännen sort politik udvikles, og det store
folke-parti i Norges storting, som i næste aar utvilsomt
indtager magten, har nu dem, det kan slutte sig til i
Sverige... Kunde her ikke ske en tilnærmelse? Kunde
ikke den fremtidige forenings-politik blive samarbeide mellem
Nordens store folkepartier till frigørelse af folke-aanden ...
Tillad mig denne henvendelse, som De Hr greve, vil skønne
er det første skridt til en virkelig tilnærmelse, den partiernes
førere på begge sider måtte udføre saa langt som interesserne
tilsagde.»

Han var således mitt inne i den unionella och nordiska
politiken. Till Danmark hade han skrivit året förut och
klagat över att det i Danmark inte finns någon »nordisk
syn i kjærlighed og tro» och att man genom århundraden
misshandlat och kränkt Island utan att en enda dansk röst
höjts emot detta. Och han hotade med att ta upp striden
för Islands rätt. Och inte heller hade Danmark förstått
Norges krav på självständighet utan förhånat det.

Det fanns således ännu mycket att strida för, men icke
förty lämnar han redaktörskapet i Norsk Folkeblad vid
återkomsten från Sverige, ty nu när unionskommitténs
förslag var avlivat och tanken på en flertalsregering var i
goda gängor, nu ansåg han framgången säkrad, och tycker
sig kunna få några års frid och ro för sin diktning utan
politisk och annan strid.

Det hade smärtat honom djupt att känna sig så hatad
att folk gläds åt att hans drama Sigurd Jorsalfar — liksom
tre stycken förut — icke blivit antaget i Köpenhamn, fastän
det gjort stormande lycka i Kristiania, och att han blivit
utsatt för en skamlig behandling från teaterns sida där de
båd^ teatrarna på hans tillskyndelse sammanslås utan att
man sedan kallar honom till chef, därför att han tillhör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pionjarer/bjornson2/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free