Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
BJÖRNSTJERNE BJÖRNSON
Han hälsades välkommen i festtalet som den försonande
och samlande makten, och svarade att väl ville han vara
det, men att försoning aldrig nås med kringgående och
förtegenhet. Det var honom nämligen bekant att det hade
uppstått splittring inom vänstern, och nu yttrar han sig
oförbehållsamt om statsminister Sverdrup, som han i många
avseenden alltjämt satte högt. Han hade besjungit honom
i en dikt som han vidhåller: »Sandelig han er den salte
Havström, som kom i vore lumre Fjorde» »... den
europeiske Kraft.. . som kom og gjorde vort Storting fra et
Amtsformandskab til en europeisk Nationalforsamling...
den, som stærkere end nogen anden Månd i Norge har
kunnet forvandle hele sit Liv i patriotisk Glød mod et
eneste Maal...» o. s. v. Men, ansåg han »... dermed maa
det kunne forenes at have Tvil til hans Ledelse af Kegjering
og Storting nu.»
Detta var inledningen till den skarpa strid som snart
uppstod för att avlägsna Sverdrup, som försyndat sig på
mångahanda sätt, svikit sina ideal och gått med
motståndarna i frågan om allmän rösträtt, och fastän övertygad
fritänkare gått den kyrkliga reaktionens ärenden, och ehuru
fullblodsrepublikan fått till stånd den ena sötsmickrande
adressen till kungen efter den andra, varit med om att neka
Alexander EjeUand diktargage, och slutligen kastade skulden
på Richter1 för att en för Norge mycket ogynnsam diktamen
i utrikesministerfrågan protokollförts i norskt statsråd och
undertecknats av Richter.
Nu var måttet rågat, och Björnson beslöt att hugga in
radikalt genom att framlägga ett privat brev från Richter
som visade att Sverdrup icke hållit sig till sanningen. Detta
brev var avfattat i en sådan form att Björnson trodde att
Richter, vilkens ställning förbjöd honom att själv framlägga
saken, önskade att genom en annan få förhållandet bekant
för tidningen Verdens Gang, för att därigenom få ett slut
1 Norsk statsminister i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
