- Project Runeberg -  Pionjärer / Om kvinnosakspionjären Fredrika Bremer /
56

(1930) Author: Ann Margret Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

FREDRIKA BREMER

lämpning på uppfostran. Borde icke var kvinna så bildas...
att hon kunde självständigt bestå och verka utan avseende
på äktenskapet? Huru mycket friare och ädlare skulle
icke då äktenskapet bliva ...»

Den, som näst Böklin, var andligen närmast besläktad
med Fr. Bremer var helt visst Erik Gustaf Geijer.
Redan 1837 hade hon fattat stor sympati för honom, och
säger sig ha honom att tacka för »de rikaste och mest
förädlande njutningar... på flera år har ingen människa
gjort på mig ett sådant intryck», skriver hon. »Han liknar
sina skrifter... det ligger ett slags muskelkraft i heh hans
väsen, han är självsvåldig, men inom en sfäv av renhet och
harmoni;., stolt och ödmjuk, glad eller dyster, öm eller
sträng... en enkel och frisk natur, toner, ord, blickar,
lynne — allt springer ur en självständig, levand3 källa,
och i denna källas djup speglar sig en klar vårhimmel.»
Och han satte kvinnan högt och trodde på hennes
utvecklingsmöjligheter, ett .oeftergivligt villkor för Fr. Bremers
fulla sympati för en man.

Denna beundran för Geijer ökades efter hans s. k.
avfall 1838, då hon såg hans storslagna självständighet,
som vållade honom anfall från alla håll. Hon skriver till
Böklin, att Geijer »låter storm och missnöje gny omkring
sig... De forna vännerna... vända sig allt mer emot
honom... han. är allt mer ensam. Men Geijar i denna
stund är för mig en skönare syn än någonsin i de dagar,
då hans stjärna lyste i dess fullaste glans. Man kan ej
ädlare och älskvärdare bära motgången... Osynliga vingar
tyckas lyfta den ädla, kärleksfulla anden. Beröringen med
honom, och det förhållande, i vilket jag kommit till honom,
har under senare tid utgjort ljuspunkterna i mitt liv...
hur rik är jag ej! Jag har dig, och jag har honom till
vänner.»

Hon har förut bedrövats av Geijers »missförstånd av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:19:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pionjarer/bremer/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free