Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKA BREMER
89
livet utan vetenskapen»; och hon hoppas att genom att
sedan redogöra för vad hon funnit kunna bli till nytta
för det religiösa tänkandet i Sverige.
På inbjudan av den belgiske generaldirektören för
fängelser och välgörenhetsinrättningar att delta i en
filantropisk kongress i Bryssel, for hon dit. Hon, den enda
inbjudna kvinnan och den enda kvinnliga deltagaren i he^a
mötet, var ombedd att tala, men skrev i stället ett litet
föredrag med uppmaning till en bättre uppfostran för de
fattiga klasserna, vilket upplästes av en man. Det mottogs
med bifallsrop, och kongressen beslöt en tacksamhetsadress
till Fr. Bremer för att hon velat bevista dess möten.
Hon besökte kung Leopold I, som hade läst alla
hennes skrifter. Hon hade ett tre timmars långt samtal
om sina filantropiska strävanden med denne för sådana
spörsmål intresserade man. Allt detta skedde kort innan
man i Sverige hånande talade om hennes filantropi som
ett löjligt fantasteri.
Återvägen till Schweiz tar hon över Paris, där hon
tycker sig se damoklessvärdet vila över Frankrikes huvud.
Mest intresserar henne den evangeliska kyrkan. Hon
fortsätter sedan i Lausanne de religiösa studierna, och vad
hon erfar meddelar hon Böklin. Behållningen av
schweizervistelsen säger hon vara vissheten, att det förnuftiga
samvetet var trons »ursprungskälla». Sökandet efter friare
former och mera verksamt andligt liv tror hon vara »ett
äkta barn av samvetet».
Hon skriver att hon besinnar samvetets rätt i livets
grundfrågor: »Jag tror, att det är tid på att dess röst,
mer än hittills, blir lyssnad till, och att uppenbarelsen
där måtte få rätt att tala då man vill bestämma människans
förhållande till Gud, världen och naturen.»
När hon senare sänder Böklin Livet i gamla
världen, skriver hon att han i delen över Schweiz skall se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
