Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Slaget vid Solferino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läkarna. Framställningen mottogs med stor välvilja, men
Dunant tillråddes att vända sig direkt till kejsar Napoleon III.
Genast reste Dunant till Cavriana där kejsaren uppehöll sig,
och blev vänligt emottagen. Från det ögonblicket fattade
kejsaren starkt intresse för Dunant och hans idéer, vilka han
sedan ständigt gynnade. Detta fick stor betydelse emedan
kejsar Napoleon III var den tidens mäktigaste man.
Dunants begäran mötte ingen motsägelse.
Inom ett par dagar utfärdade kejsaren ett påbud till armén
att alla österrikiska läkare och sjukvårdare som blivit
tillfångatagna skulle frigivas. De som givit hjälp åt sårade vid
Solferino skulle även vara de första som fingo återvända till
Österrike. Han beviljade också neutralitet åt dem av landets
invånare som gåvo hjälp åt de sårade.
Dunant övertalade nu rika och förnäma damer att ägna
sig åt sjukvård och att upplåta sina hem för de sårade. Han
tillskrev även grevinnan de Gasparin och bönföll henne
att som hon gjort under Krimkriget insamla tobak och sända
till lindring för de sårade. Hans böner hörsammades, men
han fick vänta länge på grund av den långsamma
postgången.
Grevinnan de Gasparin bildade, jämte en rik patricier
M. Adrien Naville, strax en kommitté i Genève. Hon
försåg även pressen i Frankrike och Schweiz med tändande
meddelanden, utdrag ur Dunants brev m. m. — Från Genève
kom sedan en oerhört stor sändning sjukvårdsartiklar att
fördelas mellan sjukhusen. — Den vördnadsvärda grevinnan Verri
i Milano blev ordförande i Milanos hjälpkommitté för sårade.
I hennes salong möttes för saken intresserade personer jämte
damer som på det mest uppoffrande sätt i månadtal skötte
de sårade.
I denna salong framkastade Dunant för första gången sin
tanke på ett för alla härar gemensamt igenkänningstecken
buret av alla som hjälpte sårade samt samma flagga för
ambulanser, fältlasarett och andra sjukvårdsplatser, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
