Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Den första internationella konferensen i Genève 1863. Röda Krsets grundläggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under Krimkriget hade organiserat och utsänt 200 frivilliga
sjuksköterskor, vilka hon sedan sammanhållit i en
systerförening som arbetade på ett lasarett och undervisade
unga flickor i sjukvård. Hon var entusiastisk för Dunants
plan.
Ett överenskommelseförslag i tio punkter framlades för
konferensen. Bland de beslut som enhälligt fattades var först
och främst att i vart och ett av de representerade länderna
skulle bildas hjälpföreningar för att organisera den frivilliga
sjukvården av de i krig sårade och sjuka, och
sjukvårdspersonal skulle erhålla utbildning för sin tjänst i krig. Detta
beslut var således det första grundläggandet av vad som
senare blev kallat Röda Korset. Beslutet fattades 29 oktober
1863, vilken dag alltså kan kallas Röda Korsets första dag.
Genèvekommissionen förklarades hädanefter vara
internationell, och general Dufour blev dess ordförande.
Så beslöts att för samtliga regeringar uttala en önskan
att all officiell och privat sanitetspersonal samt
sjukvårdsanstalter måtte förklaras neutrala och att ett rött kors på
vit botten måtte antagas som igenkänningstecken för alla
arméers sanitetspersonal i form av en bindel om armen
och för ambulans och sjukhus m. m. en liknande
flagga.[1]
Det röda korset på vit botten var det omvända
schweiziska vapnet som är ett vitt kors på röd botten och ansågs
önskvärt som ett erkännande åt Schweiz och som en
påminnelse att det var ifrån detta land den människovänliga
och kristligt barmhärtiga tanken hade utgått.
Detta att det röda korset på vit botten var det omvända
schweizervapnet underlättade sedermera dess antagande som
internationellt märke i Japan med flera icke kristna stater.
Turkiet och Persien kunde dock av religiösa skäl inte förmå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
