Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Hazelius’ storverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till raseri. Mitt svar skall du, hoppas jag, finna i
Dagbladet i morgon... Summan är att jag skänker
staten hela museet, utan att förbehålla mig själf ett
öre för de sju årens arbete.» För en gångs skull
rinner harmen över, och han fortsätter med en för
honom ovanlig bitterhet:
»Jag har svårt att se detta anlopp annat än som
en skam för hufvudstaden. Det vore icke illa om från
landsortspressen någon protest kunde afgifvas mot
den i siden och ämbetsrockar klädda salongspöbelns
oförsynta anspråk. Sådan må komma eller icke, så
får jag trösta mig med ditt och andras förtroende.»
Det fanns ingen gräns för Hazelius’ offervilja. Han
berättade hur han en gång hade haft en växel som
ovillkorligen måste inlösas. Det hade han ju nästan
ständigt, men alla försök att få låna pengar eller att
få hjälp hade denna gång varit förgäves. Dagen var
redan inne, och ingen annan möjlighet fanns än att
ta allt sitt bordssilver, och vad långt värre var, att
gå i den älskade avlidna hustruns chiffonjé och ta
fram hennes dyrbara smycke som hon hade fått i
bröllopsgåva, och så vandra med det till pantlånaren.
Han gick med tunga steg ut genom dörren. Då stod
där en för honom okänd herre, som kommit för att
ge honom 500 kronor. Därmed var han räddad och
kände sig lycklig att få lägga tillbaka sin hustrus
smycke, som det hade varit honom en sådan smärta
att nödgas tillgripa.
Han tar väl vara på varje liten ljusglimt, varje
smula uppmuntran och det stärker hans hopp om
bättre tider. När lyckan står honom bi, sändes ett
jublande brev: »Ingen dager synes än, men stjärnorna
de tindra». Glädjen var framkallad av att en
grosshandlare »med varmt hjärta» hade givit honom 200
kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
