- Project Runeberg -  I Svensk-Amerika. Berättelser och skisser /
3

(1900) [MARC] Author: Johan Person
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDesterlanöefäröeit.

"Du gamla, du friska, du fjellhöga
Nord” —

den vackra fosterlandssången stämdes
upp trån däcket,under det ångaren
sakta aflägsnade sig fr&n
landningsplatsen, der en mängd fladdrande,
viftande, hojtande och några gråtande
menniskor befunno sig. Den ljöd
hänförande skön öfver det lugna vattnet
och genljöd ännu mera melodiskt från
de höga, skogkrönta stränderna på
båda sidor. Särskildt den sista versen:

“Ack, jag vill lefva, jag vill dö i
Norden” —

måtte — trots den uppenbara ironien
deri vid tillfället — hafva förekommit
de på stranden stående stämningsfull,
svärmisk, en smula vekt vemodig,
blandad som den var med norskarnes
och danskarnes:

“Ack, jeg vil leve, jeg vil dö i
Norden.”

Under det de sista tonerna
förklingade, bleknade qvällsolens rodnad på
bergen och barrträdstopparne.

Från ångarens däck blef kusten allt
mera otydlig. Snart välte allt ihop sig

i mörka massor — land, vatten, skyar
och hafBdlmma 1 ett kaos.

Rundt omkring syntes mörka
gestalter som kämpade, brottades, vredo sig
i vånda. Då och då reste sig, än här, än
der, med en mägtig ansträngning en af
dem högre än de öfriga, men drogs i
nästa ögonblick åter ned i den ideligt
vältrande massan.

Ombord rådde en kulen stämning,
förorsakad af skilsmessan, känslan af
det obestämda, hafsbruset, maskinens
oafbrutna, jemna men dock
mödosamma bultande och den tätnande
skymningen öfver ödsligheten.

En af utvandrarne försökte
genombryta den med ett dragspel, men
gjorde den i stället ännu mera känbar.
Också var dragspelet försedt med
dallrande toner.

Icke heller åstadkom manskapets
förberedelser för väntadt hårdt väder
mot natten någon upplifvande verkan.
Och rorgängaren i styrhytten ingaf en
kuslig förnimmelse af ödet i menskllg
gestalt.

Knapt något af de många hundra
an-sigtena såg gladt eller
förhoppningsfullt ut. De flesta dolde sig också
snart i hytter och kojer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:20:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pjisveam/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free