Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hvad som åstadkom en förändring
från detta — till och med en hastig
död — kan icke gerna anses för annat
än lycka.
Han mådde godt. I synnerhet var
det en fysisk njutning utan like att
efter qvällsvarden ligga 1 välbehag och
halfslöhet och smälta maten. Han
hade alltid ansett fyllandet af magens
behof som något rått, groft, ett
nödvändigt ondt och en ful fläck i
tillvaron. Han hade haft hela sin
uppmärksamhet fästad på själslifvet, som var
skönt och upphöjdt. Nu lefde han
huf-vudsakligen för frukost, middag och
qvällsvard och slet litet
ondtpåmellan-stunderna, derför att det var nödvänd igt
för att få dessa tre njutningsstunder.
Tiden fick helt enkelt stå stilla eller
gå hvart den ville, och tankarne flngo
hvila sig i fred.
Det var ett slags främlingslegion,
denna han nu tillhörde.
Ingen enda amerikan, hvarken
infödd eller naturaliserad, fans här —
om icke möjligen några af förmännen
tillhörde det senare slaget. Ingen
egentlig kroppsarbetare, åtminstone
ingen van jernvägsarbetare, var ibland
dem. Men “förfelade existenser”
saknades Icke.
Adliga och t. o. m. högadliga namn
doldes under de plebejiska Peterson,
Olson och Johnson. Det var
emellertid något som man aldrig bråkade med
att taga reda på, och att berätta
lef-nadshlstorier var icke brukligt, när
man var tillsammans inne i skjulen
eller sträckte sig kring stockelden
utanför. då det började blifva kallt om
höstqvällarne. Man spelade kort 1
stället eller talade om det som var roande.
Det var också omöjligt att se det på
dem. Den yttre lackeringen går af så
fort 1 sådan omgifnlng.
“Barn-bossen” — en småländing —
som tillhörde en af de högre “befälet”
på stället, var den ejide, som med
stolthet erinrade om, hvad han varit i
Sverige. Der hade han varit kusk hos
grefve **stjerna på **holm och haft
gullgaloner. Folk lyfte på mössan för
honom, sade han, ty de trodde honom
vara antingen en kung eller en
länsman. Emellertid var hans
närvarande ställning förenad med större så väl
Inkomster som auktoritet ehuru
mindre yttre glans.
En dag hände sig, att denne bland ett
par nykomna rekryter till denna
främlingslegion igenkände en af de yngre
grefvarne **stjerna, f. d. löjtnant vid
Lifgardet till häst. I saknad af all
tystlåtenhet som han var, gjorde
“bam-bossen” snart detta förhållande kändt.
Grefven försvann plötsligt och
spårlöst. En del af “busarne” yttrade då
sina misstankar om att der
kanskefun-nes flere grefvar än denne i sällskapet,
andra åter tego, de flesta voro af den
åsigten,att det inte anginge
“barn-bossen”, om så kungen af Sverige komme
dit.
Detta var det enda tillfället, då
något tal om börd och härstamning
förekom.
“Främlingslegionen”, var, som dess
beryktade militära namne,
sammansatt af många nationaliteter. Det
öf-vervägande antalet var antingen
svenskar eller irländare. De förre kallade
sig med ett gemensamt namn
"slägtin-gar” — förmodligen derför att “slägten
är värst” — och de senare kallades af
dessa “skomakare” — utan någon
anledning, som kunde förklaras.
Dessa båda nationaliteter hade
af-skilt sig från hvarandra och bebodde
hvar sitt särskilda skjul, hvilka dock
lågo tätt intill hvarandra. Invånarne
I det ena bestodo visserligen icke ute-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
