Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nästan viljelöst lät han — sedan
polisen ingripit och drifvit hela
församlingen, botfärdiga och obotfärdiga, ut
ur lokalen — henne föra sig till
"kamraterna”, som togo hand om honom,
läto honom få mat, bad och liggplats.
Derpå tog man honom, figurligt
ta-ladt, under armarne och stälde honom
på benen, och så länge dessa voro allt
för svaga att bära honom, leddes han
varligt. I detta arbete deltog hans
räddande engel föga. Hon var
sysselsatt med att rädda andra — och
möjligen undvek hon honom afsigtligt. Kort
derefter blef hon kommenderad till en
annan stad, långt borta. Och i
fräls-ningsarmén fordras lika sträng lydnad
som i någon armé.
När den återupprättade fått igen s&
mycket af sitt ménniskovärde, som
han under omständigheterna kunde få,
och sjelf arbetade på sin förbättring,
ville han uppsöka henne.
Han fann henne.
Och det blef halleluja-bröllop?...
Nej, några timmar innan han kom,
dog hon. Det var vid jultiden. Hela
veckan hade hon nästan hvarje dag
stått i ett gathörn i tö och snö, 1 slask
och bitter köld, timme efter timme,
stilla som en bildstod, med ett enkelt
kors af grofva träplankor, på hvilket
en röd sparbössa liknande en breflåda
var fästad, och samlat bidrag till
julmiddagen åt de fattiga. Det var mera
än hennes klena helsa förmådde och
hon dog — stupade på valplatsen, sade
hennes kamrater, som icke egnade det
mera uppmärksamhet än soldater
bruka, då någon af dem faller i fält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
