- Project Runeberg -  I Svensk-Amerika. Berättelser och skisser /
130

(1900) [MARC] Author: Johan Person
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mjuka, snöhvita sängar st& bäddade
I ett rum på öfra våningen. Men vi
af-böja det gästfria anbudet om
natther-berge ty vi skola ofördröjligen begifva
oss längre vesterut.

Beqvämt tillbakalutade i “free
reclining chairs” åka vi med elegantaste
jernvägståg i verlden öfver slätter, der
man för mindre än ett halft
århundrade sedan färdades i “prairie
schooners”, häckvagnar med tältduk öfver.
mot Chicago–

Ser ni den stora smutsen derborta?
Det är Chicago.

Det är en stor otäck polyp som
ligger der på prärien och sträcker sina
armar ut öfver hela Vestern. Den
lef-ver af att fånga folk och suga ut dem,
hvarefter de bortkastas som odugliga.
Hela dess inre är fyldt med sådana der
utsugade, urkramade menniskoskal.
Men sjelf växer den stor och stark,
och ju större och starkare den blir,
desto glupskare blir den stora, otäcka
polypen.

Chicago är den andra i ordningen
icke blott bland de amerikanska
städerna utan äfven bland de svenska,
med befolkningen tagen till måttstock.
Den är dessutom Svensk-Amerikas
hufvudstad. .

Svensk-amerikanerna härstädes
kunna indelas i fyra stånd: skräddare,
prester, borgare och bönder.

Det förvånar er, att höra talas om
klasskilnad i Svensk-Amerika, men vi
få lägga på minnet, att der det finnes
något, om än aldrig så litet svenskt,
der fins det också klasser.

Språket här bland
svensk-amerika-nerna är naturligtvis
svensk-ameri-kunska. Ni kan således icke göra er
förstådd, men var dock försigtig i edra
yttranden, ty man förstår svenska

mycket väl, fast man icke vill låtsas
om det. Och se er väl för fötterna, när
ni går på en af de svensk-amerikanska
gatorna, så ni inte trampar på n&gon
af de små barnungarne, som ligga och
krafla på planktrottoarerna! Detta
gäller i synnerhet, om ni från “Stora
Bondegatan” viker af på en af de
gator, Bom går norrut mot “Ok-stråtet”.

Låtom oss för öfrigt inte stanna allt
för länge i Chicago, ty då ta pengarae
slut. Herre Gud, ä’ de redan slut pft
några dollars när? Ja, då återstår
ingenting annat än att ge dessa åt n&gon
af de hyggliga landsmän, som sända
folk ut på jernvägs- och skogsarbete.
Om jag är tokig? Visst icke — det &r
det förståndigaste vi under
omständigheterna kunna göra.

Nu komma vi bland busarne. I
Chicago äro de inga humoristiska
Strix-kolingar. De äro ingenting annat än
eländiga, hungriga busar. Och bland
dem befinna sig de svenska
arbetakon-toren. Någon f. d. svensk patron på
dekadans tar emot våra dollars utan
att bry sig om att se, att vi duga lika
litet till jernvftgsarbetare som till
pål-drifvare. Det angår honom inte, när
vi betala för oss. Genom hans
bemed-ling forslas vi i sällskap med några
mycket busiga busar och ett par
stycken hela, rena, hederliga och
oskyldigt enfaldiga, nykomna allmogesöner
från Sverige längre vesterut.

Men det är för hårdt för oss och vi
lemna det snart. En morgon, när de
öfriga sakta skrida till sitt arbete,
taga vi med raskare steg vägen åt ett
annat håll, mot närmaste stad. Der
stanna vi icke. Der är ingenting att
stanna för. Staden är ett litet
nybygge af ohyflade bräder bredvid en
rödmålad Jernvägs8tationen och det mest
imposanta deri är semaforen på banan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:20:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pjisveam/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free