Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L&ng — tröttande läng och
enformig var den Bnörräta gatan, som
förlorade sig på den öde prärien, då den
o-märkligt gradvis blifvit tom på folk
och hus.
Han hade gått dess hela längd —
först bland de skyhöga byggnader af
jern, terra cotta och glas, som reste sig
likt kala, branta klippväggar på ömse
sidor om en djup canjon, till trängsel
fylda af en orolig menniskomassa;
sedan öfver bristfälliga planktrottoarer
bredvid lika bristfällig gatläggning af
träkubbar förbi mindre hus, vanligen
tvåvåningars trähus med butiker —
mest kramhandel, rakstugor med sina
karakteristiska röd-hvit-blåa stolpar,
cigarrbutiker med ytterligt stoiska
in-dianbeläten, och allra mest salooner;
sä förbi doft mumlande fabriker, flera
salooner och en mängd ödetomter,
öfver breda sträckor af jernvägsspär och
langs staket med målade reklam eller
öppna fält, som liknade kyrkogårdar
med sina många, små och stora, hvita
trätaflor med fastighetsmäklares
annonser och tillkännagifvanden; vidare
Igenom ett distrikt, der allt var nytt
och tråkigt, gatan ny och utan sä
mycket som ett apelsinskal att afbryta
enformigheten för ögat, cementtrottoaren
ny och tröttande, husen nya och för
det mesta bygda i samma stil, utan lif
och karakter till det yttre,
skuggträ-den nyplanterade och mera liknande
bönstakar än lefvande träd, och der
till och med gräsmattorna mellan
husen och trottoarens cementgång samt
denna och gatans stenkanter voro lika
tråkigt karakterslösa som en hop
gröna rutor på ett grått pappersark.
Slutligen kom han ut på prärien — till en
majestätisk ödslighet med ingenting
annat än gränslös slätt i obestämd
neutral färgton, ett molnfritt
himla-hvalf, trist som en hvitmenad
jettekupol utan freskomålningar, och en I
det obestämda, dimmiga, dold
horisont.
Här sjönk han ned — försvann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
