- Project Runeberg -  Skolungdomens sedliga uppfostran /
45

(1888) [MARC] Author: John Personne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

raanden i hans varmhjertade protest visade, hur
oemottagligt sällskapet var för den af mig hysta
uppfattningen. Och dock är jag säker på att många i grunden
tänkte som jag. Men när dessa tankar klädas i ord, då
drar man sig för att erkänna deras riktighet.

Det är icke min mening, att ett barn ej skulle kunna
»lefva i tron». Vår Frälsare talar ju om »de små, som
tro på honom». Men barnets troslif är i regeln mycket
oreflekteradt. Hvad visste väl egentligen de barn om
Kristus, hvilka han sjelf betecknade såsom de små, som
trodde på honom. Så god t som ingenting. Läran om
honom, sådan denna genom den kristliga spekulationen
under tidernas lopp utvecklats och formulerats, var
förstås alldeles okänd för dem, ty någon sådan lära fans
då ännu icke. Och dessutom låg nog hvarje slags troslära
långt öfver dessa barns horisont. Deras troslif var i bok
-stafligaste mening fördoldt både för dem sjelfva och för
andra; Frälsaren deremot förnam dess tillvaro. Så är det än
i dag. Men en förutsättningslös och omogen reflexion Öfver
detta lif och dess centrala sanningar kan störa och förstöra
sjelfva lifvet. I reflexionen ligger alltid tviflets möjlighet.

Det är dock icke heller min mening, att ej ett barn
skulle kunna lefva äfven ett i viss grad reflekteradt
troslif. Men sådana barn äro, enligt min öfvertygelse,
mycket sällsynta undantag från regeln. Man kan nog få se
och höra barn med lillgammal förnumstighet och rutin tala
om andliga erfarenheter och i andliga ämnen samt
deltaga i andaktsöfningar. Och många fromma menniskor
tycka i sitt oförstånd detta vara mycket märkvärdigt och
fröjdas öfver sådana bevis på »Guds andes magt öfver
barnahjertat». Mig förefalla sådana företeelser nästan
hemska. Ty i de allra flesta fall är allt detta ingen
verklighet. Detta visar sig i den mån barnet blir äldre.
Den i samma mån tilltagande likgiltigheten för det
religiösa och den framträdande fiendtligheten mot det som
dertill hör tydes af gudfruktiga menniskor såsom ett
affall från tron och af ogudaktiga menniskor såsom
förnuftets seger öfver oförnuftet. Det verkliga förhållandet
är att hvad som hos barnet togs för att vara märkvär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:21:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pjskolungd/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free