Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lelser, hvartill en så hög ande, en så snillrik författare gjort sigp
skyldig. Man tröstar sig sjelf, Sverige och hr Strindberg dermed*
att han ändå är jemnbördig med Thorild eller Almqvist, och
gör dertill någon förnumstig antydan om, att det egentligen
måtte vara Sverige sjelft, landets klimat eller folkets skaplynne,,
som skall svara för hans förvillelser.
Vi skola låta detta vara detta och, utan att undersöka,
huruvida författaren af Mäster Olof förtjent ett rum bland
litteraturens stormän, hålla oss uteslutande till detta arbete, som
författaren af Nya riket och Giftas har begynt att utgifva, på hr
Albert Bonniers förlag. Det synes oss, som om
Tjensteqvin-nans son borde slippa jemförelsen och beröringen med de äldre
syskon i familjen, hvilka kunna göra anspråk på att umgås i
godt sällskap.
Det skall icke bestridas, att hr Strindbergs fotografiapparat
äfven denna gång gifvit ifrån sig skarpt tecknade bilder. I den.
vägen har han bragt det ovanligt långt, och man känner igen
den skicklige teknikern, om också retouchen i föreliggande
arbete här och der synes något vanvårdad. Svårt är dock att
bevara intresset för denna yttre färdighet, då den ena bilden
efter den andra åstadkommer samma »reflexverkan» som smaken
af galla, lukten af skämda ägg eller klådan af närgångna dipterer.
Men det är sannt: i den nya verldsordning, som nu skall
be-gynna, bör konstnären eftersträfva att väcka icke behag utan
förargelse. Förargelse måste ju komma, och hell den genom
hvilken förargelse kommer 1
I den vägen har hr Strindberg onekligen denna gång gjort
sitt värsta. Med få undantag äro bilderna af hjeltens öden i
i hemmet, i skolan, i hufvudstaden och vid universitetet
åter-gifna med en sådan der trohet mot verkligheten, som förr i*
verlden fick namn af cynisk. Cynismen, af författaren sjelf
prisad såsom uppriktighet, ligger icke blott deruti, att så mycket
snaskigt, nesligt och oanständigt omtalas, utan lika mycket deri,
att hela den skildrade Hfsverkligheten, hem, skola och universitet
aftecknat sig mot ett andligt synorgan, förderfvadt af bitterhet*
afund och hat, och bedömts af en själ, rik på lösliga hugskott*
men tom på ädelt förnuft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
