Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
få de numera vara i fred. — Det finnes dock en verklighet,
som heter omvändelse, antingen hr Strindberg och hans
sällskap behagar tro det eller icke. En tjuf kan blifva en
ärlig menniska, en bedragare kan blifva en hederlig karl och
en osedlig menniska kan blifva sedlig, så att hon vämjes vid
det osedliga snusket i både Strindbergslitteraturen och hvar
helst det förekommer.
Och en annan sak. Det ingår i Strindbergslitteraturens
plan att framställa de prostituerade qvinnomas lif så t om
mycket angenämt for dem sjelfva, ehuru jag erkänner, att
det finns dock ett ställe i hr af Geijerstams »Erik Grane»,
som ger en svag antydan om en motsatt möjlighet. Men
hr Strindberg sjelf förklarar deremot: »De många, som nu
jämra sig öfver de prostituerades hårda öde, tro att nöden
och förförelsen äro de enda motiven. Johan fann deremot
under sin långa ungkarlspraktik aldrig en enda glädjeflicka,
som var sentimental eller ville ändra bana. De hade valt den
af smak, trifdes bra och voro alla glada. De voro nästan
alla tjensteflickor, som lemnat sina platser, emedan de hade
tråkigt; och förföraren talade de aldrig om annat än i
egenskap af den forste, och någon skulle ju vara den forste.
Att de skulle besigtigas tyckte de ej om, men beväringen
besigtigas ocksåj» («Jäsningstiden» sid. 10). Det kan
visserligen synas förmätet att inlägga en gensaga mot hr
Strindbergs många erfarenheter från hans kolossalt stora och »långa
ungkarlspraktik». Men jag vågar ändå försöket, ty äfven
jag har härvidlag någon erfarenhet. Jag har vid flera olika
tillfallen hos dessa olyckliga, som kallas prostituerade, funnit
löjét vara en påsatt mask för med våld tillbakatvingade
tårar, den uppsluppna glädjen en mask for gnagande smärta
och det skabrösa skämtet en mask för djup känsla af egen
förnedring och af rättmätigt förakt för den mans
samvetslösa liderlighet, som| begagnar sig af deras olycka for att
tillfredsställa sin djuriskhet. Jag tror nog, att de kunna
behålla den| der masken, så länge de äro i händerna på en
herre, hvilken, såsom hr Strindberg, fordrar att de skola
vara »glädjeflickor», och det är helt säkert mycket sällan de
lära känna andra slags herrar. Men jag vet också, att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
