Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsendet, så länge man icke vill gå ned till djuren, till
växterna för att förstå den. Man söker emellertid
att förklara den med den för tillfället rådande
vetenskapen. Och — behöver jag att säga det? —
ju mera man gräver undan grundvalen för den
bestående moralen, eller rättare det hyckleri, som
träder i dess ställe, desto mera höjes genomsnittsmoralen
i samhället. Det är i synnerhet under dessa
perioder då man kritiserar den och förkastar den,
som den moraliska känslan gör de hastigaste
framstegen, det är då den växer, höjes och renas.
Man har sett det i det adertonde århundradet.
Ända från 1723 gjorde Mandeville (en anonym
författare som väckte förargelse i England med
sin »Liknelse om bien» och de förklaringar han
bifogade) ett direkt angrepp på det sociala hyckleri,
som är känt under namn av moral. Han visade,
huru de så kallade moraliska bruken icke voro
något annat än en hyckleriets mask; huru de
lidelser, som man tror sig bli herre över med gällande
morallagar, tvärtom ta sig så mycket värre uttryck
på grund av alla de inskränkningar dessa lagar
göra i friheten. Liksom senare Fourier, krävde
han full frihet för lidelserna, utan vilket de sjunka
ned till att bliva lika många laster. Och genom
att ligga under för sin tids brist på kännedom om
djurlivet, det vill säga, genom att glömma djurens
moral, förklarar han ursprunget till människans
moraliska uppfattning som ett utslag av, att föräldrar
och ledande klasser hade till sin egen fördel
framskapat densamma, och givit den företräde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
