Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men när vi låta var och en handla som det
honom bäst synes; när vi fullständigt neka
samhället rätt till att straffa någonsomhälst på något
sätt, för vilken samhällsskadlig handling, han än
har gjort, så giva vi icke därmed avkall på vår
förmåga, att älska det, som vi finna gott, och att
hata det, som vi finna dåligt. Älska — och
hata; ty det är blott den, som kan hata, som
kan älska. Vi förbehålla oss detta; och när
allena det är tillräckligt att i varje djursamhälle
vidmakthålla och utveckla sedlighetskänslan, så
skall det så mycket mera vara det i det
mänskliga samhället.
Vi fordra endast ett, att allt det röjes bort,
som i det nuvarande samhället hindrar den fria
utvecklingen av dessa två känslor, allt det som
förfalskar vår omdömeskraft: staten, kyrkan,
utsugningssystemet, domaren, prästen, regeringen,
utsugaren.
När vi nu ser en »Jack uppskärare», som
mördar de allra fattigaste och eländigaste kvinnor,
den ena efter den andra — som ändå moraliskt
stå över de tre fjärdedelarna av den rika
medelklassens kvinnor — är vår första känsla hat. Om
vi hade träffat honom en dag, då han tog livet av
en kvinna, som lät betala sig 20 öre för sitt usla
logihål, hade vi jagat en kula genom huvudet på
honom, utan att tänka på att kulan kunde varit
bättre anbrakt på ägaren av bordellen.
Men när vi minnas alla de skändigheter,
som fört honom till dessa mord; när vi tänka på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
