Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att skaffa vinst åt hvem som helst, utan för att
låta samhället lefva och utveckla sig.
Bort med dessa falska satser, »rätten till arbete»,
med hvilka man lurade folket 1848 och ännu
försöker att lura det! Låtom oss ha mod att erkänna,
att välståndet, som hädanefter är möjligt, bör
genomföras till hvarj e pris!
När arbetarna år 1848 åberopade rätten till
arbete, anordnades national- eller kommunalverkstäder,
och människorna skickades att släpa i dessa
verkstäder för en lön af fyrtio sous om dagen! När
de begärde arbetets organisation, svarades dem:
»Hafven tålamod, mina vänner, regeringen skall ta
saken om hand, och här ha ni fyrtio sous för i dag.
Gå och hvila dig, duktiga arbetare, som har slafvat
hela ditt lif!» Och under tiden riktade man
kanonerna. Man uppbådade trupper och reservtrupper,
hindrade arbetarnes sammanslutning genom tusen
medel, som de borgerliga märkvärdigt väl förstå.
Och en vacker dag sade man till dem: »Res och
kolonisera Afrika eller också skjuta vi er!»
Helt annorlunda skulle resultatet bli, om
arbetarna kräfde rätten till välstånd. I och med detta
begära de rätten att få bemäktiga sig hela den
samhälleliga rikedomen, att få ta husen i besittning och
bo i dem allt efter hvarje familjs behof, att ta de
hopade lifsmedlen och begagna sig däraf, så att de
få känna välstånd, efter att icke ha känt annat än
hunger. De begära sin rätt till alla rikedomar —
frukten af de gångna och de närvarande
generationernas arbete, och de begagna dem på så sätt, att
de känna hvad som är konstens och vetenskapens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
