Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillskrifva det producerande ett individualistiskt
ursprung fullkomligt ohållbart. Om textil- och
metallindustrierna uppnått en förvånande fulländning i de
civiliserade länderna, ha de den samtida
utvecklingen af tusen andra industrigrenar att tacka därför;
större och mindre, de ha uppnått denna fulländning
på grund af järnvägsnätets utsträckning,
transatlantiska sjöförbindelsen, millioner arbetares skicklighet,
en viss grad allmän kultur hos hela arbetsklassen,
och till slut alla arbeten, som utförts frän världens
ena ända till den andra.
Italienarna, som dogo af kolera, då de gräfde
Suezkanalen, eller af en sorts inälfsmask i Sankt
Gotthardstunneln, och amerikanerna, som nedgjordes
af kulor i kriget för slafvarnas frihet, ha bidragit
till utvecklingen af bomullsindustrien i Frankrike
och England, icke mindre än de unga flickor, som
tyna bort i Manchesters eller Rouens fabriker, eller
den ingeniör, som — efter suggestion af den eller
den arbetaren — gjort någon förbättring i
väfnads-redskapen.
Huru skall man väl kunna uppskatta den andel,
som tillkommer hvar och en, de rikedomar, som vi
alla bidraga att hopa?
Då vi betrakta produktionen ur denna
allmänna, syntetiska synpunkt, kunna vi icke instämma
med kollektivisterna däri, att en lön efter de
arbetstimmar, med hvilka hvar och en bidrar till
produktionen af rikedomarna, skulle vara något ideal eller
ens ett steg mot detta ideal. Utan att här
diskutera, huruvida verkligen varornas utbytesvärde i
det nuvarande samhället står i förhållande till den
mängd arbete, som behöfs för att frambringa dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
