Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapitalismen, det nuvarande samhällets förbannelse,
stötestenen, på vägen till det intellektuella och
moraliska framåtskridandet.
V.
Och konsten? Från alla håll höra vi klagas öfver
konstens förfall. Vi ha också i sanning kommit långt
bort från renässansens store mästare. Konstens
teknik har nyligen gjort ofantliga framsteg; tusentals
människor, som i viss grad äga talang, odla alla
konstens grenar, men konsten själf tycks fly från den
civiliserade världen. Tekniken går framåt, men
inspirationen kommer mera sällan än någonsin på besök
till konstnärens atelje.
Och hvarifrån skulle den väl komma? Det är
endast en stor idé, som kan inspirera konsten. Konst
är enligt vårt ideal synonymt med skapande, den bör
rikta sina blickar framåt; men utom några sällsynta,
mycket sällsynta undantag, förblir yrkeskonstnären
alltför okunnig, alltför borgerlig för att spana de nya
synvidderna.
Denna inspiration kan dessutom icke komma från
böcker: den bör hämtas ur lifvet själft, och det
nuvarande samhället kan icke skänka den.
Raphael och Murillo målade sina taflor på en tid,
då sökandet efter ett nytt ideal ännu kunde förenas
med gamla religiösa traditioner. De målade för att
smycka de stora kyrkorna, som själfva representerade
flera generationers fromma verk. Basilikan med sitt
mystiska utseende, sin storlek, som band den samman
med stadens eget lif, kunde inspirera målaren. Han
arbetade för en folklig byggnad, han vände sig till en
Krapotkin, Eröfringen af brödet. XO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
