- Project Runeberg -  Eröfringen af brödet /
173

(1908) [MARC] Author: Petr Kropotkin Translator: Hilda Sachs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är möjligt och t. o. m. mycket troligt, att äfven
här det stora kapitalet skall förtrycka det lilla. Det
kan också hända, att syndikatet får en tendens att
höja sig till monopol — isynnerhet under det dyrbara
beskyddet af staten, som icke skall underlåta att blanda
sig i dess affärer. — Men låtom oss icke glömma, att
dessa syndikat representera en sammanslutning, hvars
-medlemmar endast ha personliga intressen, och om
hvarje redare genom produktionens, konsumtionens
och handelns socialisering vore tvungen att samtidigt
vara medlem i hundra andra associationer, som voro
nödvändiga för hans intressen, så skulle saken vara
annorlunda. Båtägarnas grupp skulle vara mäktig
på vattnet men svag på fasta landet och slå af på sina
pretentioner för att komma öfverens med järnvägarna,
fabrikerna och alla andra grupper.

I aJIa händelser ocZi utan att tala om framtiden,
se vi här åter en fri förening, som kunnat reda sig utan
styrelse. Låtom oss öfvergå till andra exempel!

Eftersom vi hålla på att tala om fartyg och båtar,
vilja vi nämna en af de vackraste sammanslutningar,
som uppstått i vårt århundrade — en af dem, öfver
hvilka vi rättmätigt kunna vara stolta. Det är engelska
föreningen för skeppsbrutnas räddning (Lifeboat
Association).

Som bekant stranda hvarje år mer än tusen skepp
på Englands kuster. På hafvet fruktar ett godt fartyg
sällan ovädret. Det är vid kusterna, som farorna
lura: upprörda vågor, som krossa dess akterstäf, storm-,
kast, som slita bort dess master och segel, vattufloder,
som göra det ostyrbart, skär och undervattensgrund,
på hvilka det strandar.

Äfven förr, då irivånarna vid kusten tände upp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:22:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pkeab/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free