Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle proklamera denna princip, skulle det vara
detsamma, som att hämma mänsklighetens
utveckling; det skulle vara att öfvergifva, utan att lösa det,
det stora sociala problem, som de gångna seklen
pålagt oss.
I ett samhälle som vårt, där vi se, att ju mera
människan arbetar, desto mindre betalas hon, kan
denna princip vid första ögonkastet tyckas som ett steg
mot rättvisan. Men i grunden är den endast ett
helgande af de gamla orättvisorna. Det är med denna
princip, som lönesystemet debuterade för att mynna ut i
skriande orättvisor, i alla det nuvarande samhällets
ohyggligheter, emedan den dag, då man började värdera
de gifna tjänsterna i pengar eller med något annat slags
lön — den dag, då det sades, att hvar och en endast
skulle ha det han lyckades att få betaldt för sitt arbete,
då var hela kapitalistsamhällets historia (med statens
hjälp) skrifven på förhand; den fanns som frö innesluten
i denna princip.
Skola vi då återgå till utgångspunkten och göra
om samma evolution på nytt? — Våra teoretici vilja
det, men lyckligtvis är det omöjligt: revolutionen,
vi ha redan sagt det, skall bli kommunistisk; om icke,
skall den dränkas i blod och måste göras om.
De tjänster, som göras samhället — det må vara
arbete på en fabrik eller på åkern eller moraliska tjänster
kunna icke värderas i myntenheter. Det kan icke
därvidlag finnas något exakt värdemått af det, som
med orätt kallas bytesvärde och icke heller
nyttighets-värde i förhållande till produktionen. Om vi se två
personer, som båda arbeta under flera år fem timmar
om dagen för det allmännas räkning i olika arbeten,
som i lika grad behaga dem, kunna vi säga, att på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
