Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Först var det hela endast en rad motgångar. De
indiska väfvarna — som voro konstnärer i sitt yrke —
kunde icke vänja sig vid fabriksarbetet. Maskinerna,
som skickades från Liverpool voro dåliga, man måste
också ta klimatet i beräkning, vänja sig vid nya vilkor,
som nu allesammans äro uppfyllda, och det engelska
Indien blir en alltmer hotande rival till moderlandets
fabriksverksamhet.
Det äger nu 80 bomullsfabriker, som redan
sysselsätta mer än 60,000 arbetare, och år 1885 hade det
redan tillverkat mer än 1,450,000 ton
bomullsväfnader. Det exporterar hvarje år.till Kina, till
holländska Indien och till Afrika för nära 100 millioner
francs, och just dessa hvita bomullsväfnader, som man
påstod vara Englands specialitet. Och under det att
de engelska arbetarna gå arbetslösa eller sjunka ned
i elände, är det de hinduiska kvinnorna, som betalas
med 60 centimer om dagen och som väfva på maskin
de bomullstyger, som säljas i den yttersta österns
hamnstäder.
Den dag är icke långt borta — och intelligenta
fabriksägare dölja det icke heller för sig —■ då man
icke längre skall veta, hvad man skall göra med de
»armar», som sysselsattes i England med att väfva
bomullstyg till utförsel. Detta är icke allt: af
mycket grundliga redogörelser framgår det, att Indien om
tio år icke kommer att köpa en enda ton järn i England.
Man har öfvervunnit de första svårigheterna, som
hindrade användandet af Indiens kol och järn, och fabriker,
som kunna täfla med de engelska, resa sig redan på
båda sidor om Indiska oceanen.
Kolonien konkurrerar med moderlandet genom sina
manufakturvaror, det är det mest karakteristiska feno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
