Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Var det inte bra roligt? utbrast Tom, som
lyssnade med mycket deltagande.
— Nej, det var ohyggligt, så kallt om vintern och
så hett om sommaren. Och jag tröttnade, och ibland
voro de obeskedliga, och jag hade ej nog att äta.
Nat gjorde ett uppehåll, för att taga sig en duktig
munsbit pepparkaka, liksom för att förvissa sig om,
att de svåra tiderna voro förbi, och därpå tillade han
längtansfullt: Men jag höll av min lilla fiol och jag
saknar den. Nicolo tog den med sig, då far dog,
och han ville inte behålla mig längre, därför att jag
var sjuk.
— Du kommer att tillhöra kåren, om du spelar
bra. Vad hålla vi om, att du kommer att göra det.
— Har ni en musikkår här? Nats ögon strålade.
— Skulle tro det, en lustig kår, allesammans
gossar, och de hålla konserter och tocke där. Du
får väl se, vad som händer i morgon afton.
Efter denna glada och löftesrika antydning grep
sig Tommy åter an med kvällsvarden, och Nat
försjönk i ljuva drömmar, med huvudet lutat över sin
fulla tallrik.
Mrs Bähr hade hört allt vad de sagt, fastän hon
uteslutande tycktes vara upptagen av att fylla muggar
och giva akt på lille Ted, som var så sömnig, att
han stack sin sked in i ögat, nickade lik en
rosendöd vallmoblomma och slutligen djupt insomnade med
kinden lutad mot en mjuk kaka. Mrs Bähr hade
placerat Nat närmast Tommy, emedan denne rustibus hade
ett öppet och kamratlikt sätt, som var mycket
tilldragande för unga sinnen. Nat märkte detta och gjorde
honom åtskilliga små förtroenden under kvällsvarden,
vilka gåvo mrs Bähr en bättre ledtråd till hans
karaktär, än om hon själv talat med honom.
Det brev, som mr Laurence skickat med Nat, var
av följande innehåll:
»Kära Hanna! — Här har du något helt och hållet
i din väg. Denne stackars gosse är nu ett
fader- och moderlöst barn, sjuk och utan huld och skydd.
Han har varit gatmusikant, och jag fann honom i en
källare, sörjande över sin döde far och sin förlorade
fiol. Jag tror, att det är något att göra av honom,
och har fått i mitt huvud, att vi två, du och jag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
