Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emedan de där hemma trodde, att hon gått på backen
med Tommy och Demi.
— Jag såg henne i full fart rusa nedför i allén
ensam, sade Mary-Anne, då hon kom in med
äggpannkakan, och var och en frågade henne, om hon
sett till Nan.
— Hon har sprungit hem, den lilla tatterskan!
utropade mrs Bähr och såg helt hjärtängslig ut.
— Kanske har hon gått ned till stationen och hört
efter sin ask, menade Frans.
— Det är omöjligt, hon hittar inte, och om hon
också hittade, kunde hon aldrig bära kappsäcken en
mil, sade mrs Bähr, som började misstänka, att
hennes nya idé torde bli kinkig nog att genomföra.
— Det vore så likt henne, sade mr Bähr och tog
sin hatt för att gå och söka flickan, då ett rop av
Jack, som stod vid fönstret, kom var och en att skynda
till dörren.
Där kom ganska riktigt miss Nan, släpande med
sig en stor kartong, ombunden med en lärftshandduk.
Mycket het och dammig och uttröttad såg hon ut,
men marscherade oförtrutet på och kom flåsande
uppför trapporna, där hon med en suck av lättnad släppte
sin börda och satte sig ned på den samt yttrade, i
det hon lade sina trötta armar i kors:
— Jag kunde inte vänta längre, därför gick jag
och hämtade den.
— Men du kände ju inte till vägen, sade Tommy,
medan de övriga stodo runt omkring och tyckte, att
det var ett kostligt skämt.
— Å, jag hittade, jag gick inte ett ögonblick vilse.
— Det är en mil; hur kunde du gå så lång väg?
— Ja, det är ganska långt, men jag vilade rätt ofta.
— Var inte den där asken mycket tung?
— Den är så rund, jag hade svårt att fatta om den,
och jag trodde, att armarna skulle gå av mig.
— Jag begriper inte, hur stationschefen kunde låta
dig få den, sade Tommy.
— Jag sade ingenting åt honom. Han var i det
lilla biljettkontoret och såg mig inte, och så gick jag
och tog ned den från hyllan.
— Spring dit över, Frans, och säg honom, att allt
står rätt till, annars tror gamle Dodd, att den är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
