- Project Runeberg -  Goss-skolan i Plumfield /
113

(1918) [MARC] Author: Louisa May Alcott - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjälpa till att skingra de moln, som tyngde på denna
svaga hjärna. Beredvillig att göra vad som helst för
att visa sin tacksamhet, smålog Nat alltid åt Billy, då
han följde med honom ut, och lät honom ostört lyssna
till den musik, vilken tycktes tala ett språk, som han
förstod. »Hjälpen varandra inbördes» tycktes vara ett
favoritvalspråk i Plumfield, och Nat lärde sig inse,
huru mycket livet förljuvas, genom att man lever i
överensstämmelse med detta valspråk.

Jack Fords privatnöje var att köpa och sälja, och
han röjde de bästa anlag att träda i fotspåren av
sin farbror, en lanthandlande, som sålde litet av varje
och förtjänade pengar som gräs. Jack hade sett
pudersocker blandas med sand, sirap med vatten och smör
med flott och annat dylikt, och han svävade i den
villfarelsen, att allt detta var en nödvändig del av
affären. Det material, varmed han handlade, var
visserligen av helt annat slag, men han pressade ut så
mycket han kunde på var mask han sålde, och han
vann alltid på bytet, så ofta han av gossarna
tillhandlade sig eller åt dem sålde segelgarn, knivar,
metkrokar eller vad det än vara måtte. Gossarna, som
alla hade öknamn, kallade honom »flåbusen», men det
frågade Jack icke efter, bara den gamla tobakspung,
i vilken han förvarade sina pengar, blev allt tyngre
och tyngre.

Han öppnade ett slags auktionskammare och sålde
då och då undan likt och olikt, som han samlat, eller
hjälpte gossarna att byta saker med varandra. Han
skaffade sig för gott köp sällträn, bollar, knölpåkar och
så vidare av en avdelning av kamraterna och hyrde ut
dem för några cents åt en annan avdelning, varvid
han ofta, tvärt emot stadgarna, utsträckte sin rörelse
bortom Plumfields portar. Mr Bähr nödgade honom att
avstå från somliga av hans spekulationer och försökte
ingiva honom en bättre idé om affärstalang, än att den
blott skulle bestå i färdigheten att lura sin nästa. Då
och då gjorde Jack en dålig affär, vilket bedrövade
honom vida mer, än om han icke kunnat sin läxa eller
på något annat sätt förgått sig. Hans kontrabok var en
märkvärdighet, och han räknade alldeles utomordentligt
kvickt. Mr Bähr berömde honom för detta och
försökte att ingiva honom lika livligt sinne för ärlighet och
redlighet, och längre fram, när Jack fann, att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:22:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/plumfield/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free