Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nat, då de lågo runt omkring på gräset, naggande
på mynta liksom en fårskock.
— Icke sedan jag sista gången släppte upp en
drake, för många år sedan, då jag var en ung flicka,
svarade mrs Hanna.
— Jag skulle ha velat känt er, när ni var en flicka,
ni måste ha varit så rolig, sade Nat.
— Jag var en odygdig liten flicka, jag måste till
min ledsnad erkänna det.
— Jag tycker om odygdiga små flickor, förklarade
Nat och såg på Nan, som gjorde en fruktansvärd
grimas åt honom till tack för komplimangen.
— Men varför kan jag ej påminna mig er då,
tant? Var jag för ung? frågade Demi.
— Skulle tro det, min vän.
— Jag förmodar, att mitt minne inte vaknat då
ännu. Farfar säger, att åtskilliga själsförmögenheter
utveckla sig, medan vi växa upp, och den
själsförmögenhet, som kallas minne, hade väl inte utvecklat
sig hos mig, då ni var liten; därför kan jag inte
komma ihåg, hur ni såg ut.
— Se så, lilla Sokrates, det är bäst, att du ber
farfar besvara den frågan; den går över mitt
förstånd, sade mrs Hanna, i det hon leende betraktade
den allvarlige Demi.
— Berätta om sista gången, då ni släppte upp en
drake, sade Nat, ty mrs Hanna hade skrattat, då hon
talade därom, och han trodde det kunde bli
underhållande.
— A, det var endast litet löjligt, ty jag var en
stor, femton års flicka och blygdes över, att någon
skulle få se mig hålla på med en sådan lek. Därför
gjorde onkel Teddy och jag våra drakar i allsköns
hemlighet och smögo oss bort, för att släppa upp dem.
Vi hade utomordentligt roligt och höllo just på att
vila, som vi göra nu, då vi plötsligt hörde röster och
sågo ett sällskap unga damer komma tillbaka från en
utfärd i det gröna. Teddy tog saken kallt, ehuru han
var en bra stor pojke för att leka med drakar, men jag
blev mycket bekyttad, ty jag visste, att jag skulle bli
duktigt utskrattad och att jag i all evighet skulle få
höra talas därom, ty mina vilda upptåg roade grannarna
lika mycket som Nans roa oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
