- Project Runeberg -  Goss-skolan i Plumfield /
135

(1918) [MARC] Author: Louisa May Alcott - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på den vita lilla sängen, skakade än en gång hand
med honom och lämnade honom med ett faderligt:

— God natt, min son!

Dan insomnade genast och sov tungt i flera
timmar; sedan började hans fot att bulta och värka, och
han vaknade, kastade sig oroligt av och an och försökte
avhålla sig från att jämra sig, på det ingen skulle höra
honom, ty han var verkligen en duktig gosse och
fördrog plågan som en liten spartan, såsom mr Bähr
hade kallat honom.

Mrs Hanna hade till plägsed att sväva omkring
i huset om natten, att stänga fönsterna, om det
började blåsa kallt, att draga igen moskitförhängena
omkring Teddy eller se efter Tommy, som stundom gick
i sömnen. Det minsta buller väckte henne; som hon
ofta inbillade sig höra inbrottstjuvar, kattor och
eldsvådor, stodo dörrarna öppna överallt, varför Dans
undertryckta jämmerrop framträngde till hennes skarpa
öron och hon var uppe på ögonblicket. Han gav just
sin heta kudde en otålig puff, då ett ljus kom
glimmande genom förstugan och mrs Hanna smög sig in,
snarlikt ett komiskt spöke, med håret uppbundet i en
knut mitt på hjässan och en lång grå nattrock
släpande bakefter sig.

— Gör det mycket ont, Dan?

— Åja, bra nog; men jag ämnade inte väcka er.

— Jag är ett slags uggla, som alltid flyger omkring
om natten. Ja, din fot brinner som eld; omslagen
måste fuktas igen, och bort flaxade den moderliga
ugglan efter nya kylande kompresser och en stor mugg
isvatten.

— O, vad det var skönt! suckade Dan, då de
våta omslagen lades på och en djup klunk vatten
svalkade hans törstiga strupe.

— Seså, försök nu att sova och bli inte rädd, om
du ser mig igen, ty jag smyger hit igen om en stund
och ger dig en ny avkylning.

Medan mrs Hanna talade, lutade hon sig ned för
att vända om den heta kudden och skaka om de heta
sängkläderna, då, till hennes stora förvåning, Dan slog
sina armar omkring hennes hals, drog ned hennes
ansikte till sitt och kysste henne, med ett halvkvävt:
»tack, goda fru,» som sade mer än den vältaligaste
oration; ty den snabba kyssen, de frammumlade orden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:22:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/plumfield/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free