Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter, enär barn äro goda kritici i sådana fall, och
att falla dem i smaken är en talang, som vem som
helst kan vara stolt över.
— Här är en eller ett par andra småsaker, jag
stack ned i min ficka, då jag stökade i mina gömmor,
för att se efter, om jag hade något, som kunde roa
Dan, och morbror framdrog en vacker pilspets och
en knippa wampums.
— O, berätta om indianerna! utropade Demi, som
var road av att leka wigwam.
— Dan vet en hel hop om dem, tillade Nat.
— Mer än jag, det är jag säker på. Berätta oss
någonting, och mr Laurie såg lika intresserad ut som
de båda andra.
— Mr Hyde talade om det för mig; han har varit
hos dem och kan tala deras språk, begynte Dan,
smickrad av deras uppmärksamhet, men något förlägen över
att hava en fullvuxen åhörare.
— Vad begagnas en wampum till? frågade den
nyfikne Demi från den plats, där han satt uppspetad.
De andra gjorde likaledes frågor, och innan han
visste ordet av, spann Dan ur sig allt, som mr Hyde
berättat honom, då de seglade utför floden för några
veckor sedan. Mr Laurie hörde uppmärksamt på, men
fann gossen mera intressant än indianerna, ty mrs
Hanna hade berättat honom allt om Dan, och han
började nästan fatta ett tycke för den vilde gossen, som
rymt sin kos, liksom han själv ofta längtat att göra,
och som småningom började bliva kväst av hunger
och lidande.
— Jag har tänkt på, att det skulle vara en god
plan för er, gubbar, att ha ett eget museum, en plats,
där ni kunde instuva alla de kuriösa och intressanta
saker, som ni finna eller göra eller få till skänks.
Mrs Hanna är för god, för att beklaga sig, men det
är bra hårt för henne, att huset skall vara fullproppat
med allt möjligt krafs — till exempel ett halvstop
skalbaggar i en av hennes bästa vaser, ett par döda
flädermöss uppspikade i ingången åt gården,
getingbon, som komma nedtumlande på de förbigåendes
huvuden, och stenar, liggande omkring överallt, i tillräcklig
mängd för att stenlägga hela allén. Det är inte många
fruntimmer, som skulle fördraga ett sådant sakernas
tillstånd; eller vad tro ni?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
