Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sluga mrs Hanna och stack ned sötsakerna i sin lilla
garnpåse.
— Ja, sade Stuffy med en suck, stoppade på sig
den förbjudna frukten och avlägsnade sig för att giva
Bess presenten, för vilken han belönades med ett
småleende och tillåtelsen att ledsaga henne runt omkring
trädgården.
— Stackars Stuffys hjärta har verkligen till slut
vunnit seger över hans mage, och hans bemödanden
skola bliva mycket uppmuntrade genom de belöningar,
Bess giver honom, sade mrs Hanna.
— Lycklig den, som kan stoppa frestelsen i sin
ficka och lära självförsakelse av en så huld läromästare!
tillade mr Bähr, då barnen gingo förbi fönstret, Stuffy,
med sitt feta ansikte strålande av ljuv tillfredsställelse,
och Guldlock beskådande sin sockerros med ett
intresse, som hon av hövlighet ansåg sig förbunden att
visa, ty hon skulle hava föredragit en verklig blomma,
som »luttade dott!»
Då hennes far kom och hämtade henne, uppstod
en allmän veklagan, och de avskedsgåvor, som regnade
ned på henne, ökade hennes packning till en sådan
grad, att mr Laurie föreslog, att man skulle köra fram
den stora vagnen för att föra alla dessa saker till
staden. Var och en hade givit henne någonting, och
man fann det svårt att inpacka vita råttor, en kaka,
ett paket snäckor, äpplen, en kanin, som sparkade
våldsamt i en påse, ett stort kålhuvud, som kaninen
skulle hava att förfriska sig med, en flaska med
mörtyngel och en jättestor blomsterbukett. Avskedet var
rörande, ty prinsessan satt på bordet i förstugan,
omgiven av sina undersåtar. Hon kysste sina kusiner
och räckte handen åt de andra, gossarna, som varligt
skakade den och, envar på sitt sätt, yttrade några
kärleksfulla ord; ty de hade fått lära sig att icke
blygas för att giva luft åt sina känslor.
— Kom snart igen, söta lilla vän, sade Dan och
fäste sin bästa, som smaragd och guld glittrande
skalbagge på hennes hatt.
— Glöm mig för all del icke, prinsessa, sade den
inställsamme Tommy, för sista gången strykande
hennes vackra hår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
