Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlåtelse. Ingen gladde sig åt upptäckten, att det var
han, icke ens Nat, ty trots alla hans fel, och de voro
många, höll nu envar av Dan, emedan under hans
sträva yta lågo några av de manliga dygder, vi mest
beundra. Mrs Hanna hade varit Dans förnämsta stöd
såväl som hans uppfostrarinna, och hon lade det tungt
på hjärtat, att hennes sista gosse och den, för vilken
hon mest intresserade sig, blivit så dålig. Stölden i
och för sig var illa nog, men att han ljugit och låtit
en annan lida så grymt till följd av en orättvis
misstanke, var värre, och bedrövligast av allt var försöket
att i smyg återställa pengarna, ty det utvisade icke
blott brist på mod, utan en förställningsförmåga, som
icke bådade gott för framtiden. Ännu mera retsam
var hans ihärdiga vägran att tala om saken, att bedja
om förlåtelse eller att tillkännagiva någon ånger.
Dagar förflöto, och han undangjorde sina läxor och sitt
arbete tigande, mörk i hågen, utan att visa tecken till
ånger. Liksom om deras sätt att behandla Nat tjänat
honom till varning, anropade han ingens deltagande,
tillbakavisade alla gossarnas försök att närma sig
honom, tillbragte alla sina lediga stunder med att ströva
omkring på fält och i skogar och sökte där finna
lekkamrater bland fåglar och fyrfota djur, varmed han
lyckades bättre, än de flesta gossar skulle hava gjort,
emedan han kände dem så väl och höll så mycket
av dem.
— Om detta fortfar mycket längre, är jag rädd
för, att han rymmer bort igen, ty han är för ung för
att stå ut med ett sådant liv som detta, sade mr
Bähr, djupt nedslagen över felslåendet av alla sina
bemödanden.
— För en liten tid sedan skulle jag hava varit
mycket säker på, att ingenting skulle kunnat locka
honom härifrån, men nu är jag beredd på vad som
helst, ty han är så förändrad, svarade den stackars mrs
Hanna, som sörjde över sin gosse och icke kunde trösta
sig över, att han skydde henne mer än någon annan
och, då hon försökte tala med honom mellan fyra ögon,
endast såg på henne med de till hälften ilskna, till
hälften bedjande blickarna av ett vilt djur, som fastnat
i en snara.
Nat följde honom som en skugga, och Dan stötte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
