Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingen narr, sade han, sväljande gråten, som satt
honom i halsen, och skrattande, såsom han icke gjort på
många veckor. Vet mrs Bähr det? frågade han ivrigt.
— Ja, och hon är så lycklig, att jag knappast
vet, vad hon inte allt skulle vilja göra för dig,
begynte mr Bähr, men kom inte längre, ty gossarna
trängdes kring Nat i ett bullersamt utbrott av glädje och
nyfikenhet; innan han likväl hunnit besvara mer än
ett dussin frågor, yttrade plötsligt en hög röst:
— Tre hurrarop för Dan! och mrs Hanna stod på
tröskeln, svingande en disktrasa, och såg ut, som hon
velat valsa av glädje, såsom hon plägat, då hon var
flicka.
— Välan då, skrek mr Bähr och gav till ett
dundrande hurrarop, som kom Asia att spritta till i köket
och bragte gamle mr Roberts, som just körde förbi,
att säga:
— Skolor äro ej mera, vad de voro i mina unga
dagar.
Dan stod på sig tämligen bra under en minut,
men anblicken av mrs Hannas sällhet bragte honom
alldeles ur jämvikten, och plötsligt rusade han ut genom
förstugan in i salongen, dit hon genast följde honom,
varefter ingendera syntes till på en halvtimme.
Mr Bähr fann det mycket svårt att lugna sin
upprörda hjord, och då han såg, att några lektioner för
tillfället inte kunde komma i fråga, fängslade han deras
uppmärksamhet genom att berätta dem den vackra
historien om de båda vänner, vilkas trohet mot varandra
gjort deras namn odödliga. Gossarna lyssnade och lade
det på minnet, ty just nu voro deras hjärtan rörda av den
redliga tillgivenhet, ett par ringare vänner visat varandra.
Osanningen var klandervärd, men den kärlek, som
föranlett den, och det mod, som stillatigande fördrog den
vanära, som bort drabba en annan, gjorde Dan till
en hjälte i deras ögon. Heder och ära hade nu fått en
ny betydelse, ett gott namn hade blivit kostbarare än
guld; ty en gång förlorat, kunde det ej återköpas för
pengar, och ömsesidigt förtroende gjorde livet ljuvare
och lyckligare, än något annat kunde göra.
Tommy återgav med stolthet firman dess förra
namn; Nat var ömt tillgiven Dan, och alla gossarna
bemödade sig att giva båda upprättelse för den förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
