- Project Runeberg -  Goss-skolan i Plumfield /
217

(1918) [MARC] Author: Louisa May Alcott - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Lägg dem på gräset för att blekas, sade Daisy.
med en min av överlägsen erfarenhet.

— Ja, det skall jag, och sedan kunna vi krypa upp
i nästet och se efter, att de inte blåsa bort.

Drottningens av Babylon garderob utbreddes på
stranden, varpå de små tvätterskorna vände upp och
ned på sina tvättbunkar, på det att de skulle torka,
klättrade upp i sitt näste och började på att prata,
såsom damerna äro fallna för under avbrotten mellan
de husliga göromålea.

— Jag ämnar skaffa mig ett fjäderbolster, passande
till min nya kudde, sade mrs Vildhjärna, i det hon
överflyttade tisteldunet från fickan till näsduken och
tappade bort hälften under vägen.

— Jag skulle inte göra det; tant Hanna säger, att
fjäderbolster icke äro hälsosamma, jag låter aldrig mina
barn sova på någonting annat än en madrass, sade
mrs Shakespeare Smith i en bestämd ton.

— Det bryr jag mig inte om; mina barn äro så
starka, att de ofta sova på bara golvet och inte fråga
efter det, detta var fullkomligt sant. Jag kan
inte bestå mina barn madrasser, och jag tycker om
att själv göra mina sängkläder.

— Skall inte Tommy begära betalt för fjädrarna?

— Det gör han kanske, men jag tänker inte betala
honom, och det gör honom detsamma, genmälde mrs
Vildhjärna, på ett lågsinnat sätt dragande fördel av
T. Banks välkända godhjärtenhet.

— Jag tror, att den skära färgen kommer att
försvinna ur den där klänningen mycket förr än det där
gröna märket, menade mrs S., i det hon blickade ned
från sin upphöjda ståndpunkt och bytte om
samtalsämne, ty hon och hennes såta vän voro i många
hänseenden av skiljaktiga åsikter, och mrs Smith var ett
fruntimmer med mycken takt.

— Lika gott; jag är trött på dockor, och jag tror
nästan, att jag lägger undan dem allesammans och
sköter mitt lantbruk; jag tycker bra mycket mer om
det än att spela husmor, sade mrs V., omedvetet
uttryckande en önskan hos många äldre fruntimmer, vilka
likväl icke så lätt kunna göra sig av med sin avkomma.

— Men du får inte övergiva dem, de komma att
dö, om de sakna en moders vård.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:22:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/plumfield/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free