Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på, att detta skulle främja hennes avsikter. Hon kände
instinktlikt, att ju mera band man lade på gossen,
desto mera skulle han spjärna emot; men lämnades
han fri, skulle han vara belåten med blotta
förnimmelsen av frihet jämte kunskapen om, att hans närvaro
var kär för dem, som han mest höll av. Det var ett
litet experiment, men det lyckades, ty Dan stod ett
ögonblick tyst, omedvetet plockande solfjädern i
stycken och begrundande saken i sin själ. Han insåg,
att hon vädjat till hans hjärta och hans heder, och
tillkännagav, att han förstod det, genom att plötsligt,
med ett ansiktsuttryck, som på en gång röjde
bedrövelse och fast föresats, säga:
— Jag skall inte gå min väg ännu på en tid, och
jag skall låta er veta det på förhand, innan jag
rymmer. Det är ju rent spel, eller hur?
— Ja, vi vilja låta det förbliva därvid. Nu har
jag lust att se, om jag inte kan hitta på något bättre
sätt för dig att släppa ut din ånga än att springa
omkring här som en galen hund, bryta sönder
mina solfjädrar eller slåss med gossarna. Vad skulle vi
finna på? och under det Dan försökte att laga den
skadade solfjädern, bråkade mrs Hanna sin hjärna, för
att utfundera något, som kunde kvarhålla hennes
landstrykare, till dess han lärt sig att tycka mera om sina
lektioner.
— Vad skulle du säga om att bli min postiljon?
frågade hon, i det hon plötsligt fick en ljus idé.
— Gå till staden och uträtta ärenden? frågade
Dan, som genast började se intresserad ut.
— Ja, Frans är trött på det, Silas kan för tillfället
icke undvaras, och mr Bähr har icke tid. Gamla Andy
är en pålitlig häst, du är en skicklig körsven och
hittar överallt i staden, likaväl som någon brevbärare.
Tänk, om du skulle försöka det och se till, om det icke
skulle göra alldeles detsamma att åka bort två eller
tre gånger i veckan, som att springa bort en gång
i månaden.
— Jag skulle tycka om det alldeles ofantligt, bara
jag får vara allena och göra allt själv. Jag vill inte,
att någon av de andra gossarna skall hänga mig i
hälarna, sade Dan, på vilken den nya idén slog så
an, att han redan började taga på sig en affärsmin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
