- Project Runeberg -  Goss-skolan i Plumfield /
250

(1918) [MARC] Author: Louisa May Alcott - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upptagen, men jag tänker ofta på dig och hoppas
uppriktigt, att du reder dig så väl, som det är möjligt,
utan mig. Din tillgivne sonson

Thomas Buckminster Banks.

P. S. Om du kommer över några postmärken,
så tänk på mig.

N. B. Min hälsning till alla och förnämligast till
tant Almira. Gör hon ännu sådana där delikata
plommonbakelser?

P. S. Mrs Bähr anhåller om sin hälsning.

P. S. Och detsamma skulle mr Bähr göra, om
han visste, att jag höll på att skriva.

N. B. Pappa ämnar giva mig en klocka på min
födelsedag. Det gläder mig, eftersom jag för närvarande
är ur stånd att beräkna tiden och ofta kommer för sent
till skolan.

P. S. Jag hoppas få se dig snart. Har du inte
lust att skicka efter mig?

Th. B. B.»

Som gossarna för varje postskriptum uppgåvo ett
nytt gapskratt, var Tommy, då han kom till det sjätte
och sista, så utmattad, att han var glad åt att få
sätta sig och torka sitt rödblommiga ansikte.

— Jag hoppas, den gamla frun må överleva detta,
sade mr Bähr, medan larmet som bäst pågick.

— Vi skola ej låtsa om den alltför påtagliga vink,
som gives i det sista postskriptet. Brevet är fullt ut
så mycket, som hon kan tåla vid, utan något besök
av Tommy, svarade mrs Hanna, ihågkommande att den
gamla damen vanligtvis blev sängliggande efter ett
besök av sin vildbasare till sonson.

— Nu jag, sade Teddy, som lärt sig utantill ett
stycke vers och var så ivrig att läsa upp det, att han
guppat upp och ned under hela tiden och ej längre
kunde återhållas.

— Jag är rädd för, att han glömmer det, om han
får vänta, och jag har haft gruvligt besvär med att
lära honom det, sade hans mor.

Teddy tultade fram till talarstolen, bugade sig och
nickade på samma gång, liksom angelägen att stå väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:22:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/plumfield/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free